Jobbfrågan splittrar partierna i EU-valet

I november 2017 hölls det sociala toppmötet i Göteborg på statsminister Stefan Löfvens initiativ.

Utfallet blev att EU skulle införa en social pelare för bland annat rättvisa arbetsvillkor och social trygghet för alla EU-medborgare.

Tolkningen av den sociala pelaren gör nu avtryck i den svenska EU-valrörelsen. Det framgår av de intervjuer som tidningen Arbetet gjort med de nio toppkandidaterna.

Konflikten handlar om huruvida den sociala pelaren kommer att tvinga fram samma regelverk i alla EU-länder eller inte.

EU-valet 2019

Därför påverkar EU-valet just dig

Politik

Även om den sociala pelaren inte ska vara bindande så har den redan lett till att 32 lagförslag har lagts fram, varav 24 har antagits. Allt enligt uppgift från EU-kommissionen.

Den ansvariga EU-kommissionären Marianne Thyssen sade nyligen till Arbetet att unionen agerar på EU-nivå bara i de fall där det finns ett behov.

– Vi vill inte göra mer än vad som behövs för att uppnå de mål vi har satt upp.

Hon förklarade att EU-lagarna både sätter en minimistandard, som till exempel anger hur lång arbetstiden får vara, men också ger möjligheter för fack och arbetsgivare att komma överens.

– Det finns ett utrymme för parterna att göra upp villkoren, tillade Marianne Thyssen.

Men de svenska toppnamnen i valet till Europaparlamentet drar olika slutsatser av vad den sociala pelaren i framtiden kommer att betyda på arbetsmarknaden.

Centerpartisten Fredrick Federley vill att EU håller ”tassarna borta från mycket av det nationella beslutsfattandet”.

– Sker det förändringar på arbetsmarknaden i Sverige ska det vara utifrån att arbetsmarknadens parter beslutar om det i kollektivavtal. Det enda som lagstiftning på europeisk nivå kommer att göra är att underminera dem, säger han.

Sverigedemokraten Peter Lundgren vill ”stoppa den sociala pelaren”, det är hans mest prioriterade fråga.

–  Det låter så smått från början, men det kommer sluta i att vi har en arbetsmarknadslagstiftning från EU. Då har vi tappat förhandlingsrätten hemma i Sverige.

EU-valet 2019

Så röstar politikerna i EU

Politik

MP:s toppnamn, den förra ministern Alice Bah Kuhnke, ser däremot ”ingen överhängande risk” för att det sak bli konsekvenserna av den sociala pelaren.

Hon tycker att modellen är ett sätt för EU-länderna att inspireras av varandra.

– Vi ser det som det fullt rimligt med en mininivå för föräldraförsäkringen och att alla pappor också ska ha den frivilliga möjligheten att vara lediga med sina barn i två månader. Men socialpolitiken ska beslutas i Sveriges riksdag och det kommer vi att bevaka vid varje enskilt tillfälle när ett förslag läggs fram.

Socialdemokraten Heléne Fritzon kallar argumentation om att den sociala pelaren flyttar makt till Bryssel för skrämselpropaganda.

Hon är nöjd med att S tagit initiativ till den.

– Den är ett inriktningsdokument om sociala rättigheter. Enkelt kan man säga att det handlar om både livs- och arbetsvillkor, säger hon.

Vänsterpartisten Malin Björk betonar att Sverige måste säkra respekten för svenska kollektivavtal men hon säger samtidigt:

– Vi kan tänka oss att EU sätter vissa golv för arbetstagarnas rättigheter. Vi behöver komma tillrätta med utnyttjande och dåliga kontraktsvillkor i hela Europa, och vi behöver stärka skyddet för arbetsmiljön. Men parterna på den svenska arbetsmarknaden måste alltid få enas om bättre villkor än de miniminivåer som EU har.

Artikeln och enkäten nedan är tidigare publicerad av Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus.

Så svarar partiernas toppkandidater:

Heléne Fritzon (S) fd migrationsminister

Vilken är viktigaste jobbfrågan?

– Att vi jobbar för fler jobb i EU. Och det ska vara jobb med schyssta villkor, lika villkor som i kollektivavtalen ska gälla på svensk mark. Sedan följer en massa andra viktiga områden. En tredjedel av alla kvinnor i EU saknar ett avlönat arbete och det ligger en enorm tillväxtpotential i om fler kvinnor får ett arbete. Så fler jobb i EU är jätteviktigt att driva i valet.

Och vad behöver göras för att skapa fler jobb?

– Att man ser klimatutmaningen och bejakar en grön tillväxt och väver in både jämlikhet och jämställdhet, så att vi får fler kvinnor i arbete. De jobb vi har ska vara med rättvisa villkor. Då får vi ett starkare EU och undanröjer för de högerextrema grupperingarna att få fäste i EU. Det sveper kalla vindar över EU och då utnyttjar man ofta att det finns en otrygghet och rädsla.

Ett ändrat utstationeringsdirektiv röstades igenom förra året. Hur långt är det till dess att lika villkor för lika jobb verkligen gäller?

– Vi har nu fått förutsättningarna men det innebär inte att vi har förändrat verkligheten. Vi har en lång resa kvar att göra, att jobba med att utstationeringsdirektivet och vägpaketet gäller. Så att man inte fortsätter att utnyttja utländsk arbetskraft i exempelvis Sverige. Vi är övertygade om att det är så man bäst konkurrerar på en global marknad; med goda villkor och hög kompetens och med att vara för innovationer och förändringar. Då ligger man i framkant.

Alice Bah Kuhnke (MP) fd kulturminister

Vilken är viktigaste jobbfrågan?

– Att kvinnor får ett stärkt skydd mot sexuella trakasserier och sexuellt våld på arbetsplatsen, och likabehandling samt rätten att organisera sig.

Vad kan man konkret göra i EU-parlamentet åt det?

– Det finns ju ett likabehandlingsdirektiv som har blockerats sedan lång tid tillbaka och jag kommer, tillsammans med hela den gröna gruppen, att arbeta för att den blockeringen hävs.

Hur påverkar klimatomställningen arbetslivet?

– Social hållbarhet är helt nödvändigt för att vi ska klara omställningen. Vi behöver använda många verktyg för att säkerställa att det inte är människor med minst marginaler som drabbas hårdast av den omställningspolitik som kommer att vara nödvändig.

Var går gränsen för vad EU ska bestämma på arbetsmarknadsområdet?

– Självklart ska vi i EU inspireras av varandra och hjälpas åt för att säkerställa att EU arbetar utifrån de demokratiska grundvärderingarna. Det betyder att vi ser det som det fullt rimligt med en mininivå för föräldraförsäkringen och att alla pappor också ska ha den frivilliga möjligheten att vara lediga med sina barn i två månader. Men socialpolitiken ska beslutas i Sveriges riksdag och det kommer vi att bevaka vid varje enskilt tillfälle när ett förslag läggs fram.

Finns det en risk att man går för långt med den sociala pelaren och de lagförslag som kan komma ur den?

– Det finns ingen överhängande risk i dag. Men vi kommer fortsatt hålla oss kritiskt granskande till varenda förslag som läggs fram.

Jörgen Warborn (M) riksdagsledamot (nummer 3 på Moderaternas lista, Tomas Tobé är förstanamnet)

Vilken är viktigaste jobbfrågan?

– Ordning och reda, att trygghet och rimliga villkor ska gälla på arbetsmarknaden. Men att det samtidigt inte blir onödigt krångligt för företag när man utformar de reglerna. Sedan är det viktigt att säkerställa att reglerna som finns också efterlevs. Om hederliga människor och företag följer lagen och andra inte gör det drabbas i förlängningen både arbetstagare och företagare.

Fattar EU för många eller för få beslut om arbetsmarknaden?

– Om vi ser till den sociala pelaren och hela det paketet som riskerar att komma med den, så vill vi att arbetsmarknadspolitiken i högre utsträckning ska utformas på den nationella nivån och inte av EU. Det är de nationella förutsättningarna och traditionerna som ska gälla. Inte minst i Sverige där vi har vår arbetsmarknadsmodell. Vi vill värna om den och parternas möjligheter att sluta avtal.

Finns det någonting som bör beslutas på EU-nivå?

– Vi vill se en politik som fördjupar den inre marknaden. Då krävs det fler beslut, mer forskning och innovation från EU håll. Vi tror på att bygga konkurrenskraft långsiktigt för svenska och europeiska företag, det är det som skapar riktig trygghet för arbetstagare.

Är det för svårt för arbetstagare och företagare att röra sig i EU i dag?

– Delvis. Det finns ju en hel del skyddade yrken och det är egentligen en form av protektionism. Jag vill se möjligheten för svenskar att söka jobb i alla andra europeiska länder utan att det ska vara för stor byråkrati.

Karin Karlsbro (L) fd politisk tjänsteman och lokalpolitiker

Vilken är viktigaste jobbfrågan?

– Den viktigaste arbetsmarknadsfrågan är att bevara den fria rörligheten inom Europa. Utbytet med andra länder är grundpelaren för vår starka ekonomi och i förlängningen jobb i Sverige. Tre fjärdedelar av Sveriges handel sker inom EU.

Hur skulle den politik du vill se i EU påverka för enskilda arbetstagare i Sverige?

– Liberalerna står bakom den sociala pelaren. Det är nödvändigt att vi inte bara arbetar för ett ekonomiskt välmående på den europeiska arbetsmarknaden, utan även ser till att grundläggande rättigheter efterlevs. Vi kan inte se blint på när den rumänska regeringen diskriminerar stora delar av dess romska befolkning.

Vilken roll bör EU spela i arbetsrättsliga frågor?

– Både globala och europeiska företag konkurrerar i dag med varandra på den europeiska marknaden. Det är därför viktigt att arbetstagare har goda villkor samt att aktörerna kan konkurrera på likvärdiga villkor. Med det sagt vill vi inte förändra den svenska partsmodellen.

Vad oroar dig mest med vad andra partier vill göra med arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå?

– De protektionistiska krafterna som vill begränsa det svenska handelsutbytet. V vill inte ha ett frihandelsavtal med USA, SD och S har sagt att de inte vill att ”invandrare ska ta jobb som svenskar kan utföra”. Dessa krafter finns även i resten av EU, vi som tror på frihandel och den europeiska integrationen måste fortsätta kämpa för det.

Peter Lundgren (SD) Europaparlamentariker

Vilken är viktigaste jobbfrågan?

– Att stoppa den sociala pelaren, som Socialdemokraterna drog igång med toppmötet i Göteborg. Jag vill över huvud taget inte att EU ska lägga sig i svensk arbetsmarknad. Det låter så smått från början, men det kommer sluta i att vi har en arbetsmarknadslagstiftning från EU. Då har vi tappat förhandlingsrätten hemma i Sverige.

Men du är för det så kallade vägpaketet, som innebär att EU reglerar villkoren för en del av arbetsmarknaden. Varför är det okej där?

– Där pratar vi om internationell arbetskraft som kommer till Sverige och arbetar. Vi måste reglera det för det har inte fungerat. Men jag vill inte att man går in rent generellt på svensk arbetsmarknad och lägger spelregler.

Skulle du vilja se ändringar av rörligheten för företag och arbetare mellan länder?

– Vi kan inte bara ha öppna dörrar för folk som kommer och jobbar. När vi behöver arbetskraft ska vi givetvis ta emot det. Men vi är ju långt ifrån en situation där vi behöver importerad arbetskraft, vi har ganska rejäl arbetslöshet i Sverige.

Fredrick Federley (C) Europaparlamentariker

Vilken är viktigaste jobbfrågan?

– Det viktigaste är att hålla tassarna borta från mycket av det nationella beslutsfattandet.

Du vill inte att EU ska ha någon arbetsmarknadspolitik?

– Det finns vissa väldigt tydliga gränsöverskridande frågor, som man bör hantera. Till exempel frågan om cabotage och att röra sig över gränser med lastbilstransporter. Men att bygga upp ett helt nytt lagområde där man överför väldigt mycket beslutskraft till unionen på Sveriges bekostnad, det är inte en framgångsväg.

Hur ser du på beslutet om utstationeringsdirektivet?

– Vi röstade för det till slut, men man kommer att vilja ta det vidare. Det kommer att komma krav på minimilöner, exakt hur många pappaveckor och mammaveckor det ska vara. Det står runt hörnet.

– Sker det förändringar på arbetsmarknaden i Sverige ska det vara utifrån att arbetsmarknadens parter beslutar om det i kollektivavtal. Det enda som lagstiftning på europeisk nivå kommer att göra är att underminera dem.

Hur ser du på Socialdemokraternas hållning när det gäller den sociala pelaren?

– Jag tycker att den är jättekonstig. Men så fort någon hittar sin egen bebis i form av en sakfråga, då vill man lösa den på europeisk nivå. Moderaterna verkar vilja lägga över delar av åklagarväsendet på EU. Miljöpartiet och Liberalerna vill ha beskattningsrätt. Får alla tre fraktionerna rätt, då har du gjort en stat av EU.

Soraya Post (FI) Europaparlamentariker

Vilken är viktigaste jobbfrågan?

– Jag vill jobba för en inkluderande arbetsmarknad som gäller alla, inte bara de som har jobb. När människor lever i stort utanförskap eller på institutioner då är arbetsmarknaden stängd för dem.

– Man måste också göra det möjligt att reglera arbetsvillkor och arbetstider och ha en arbetsmiljöstrategi som innehåller handlingsplaner när det gäller aktiva åtgärder mot hat, hot och sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Tycker du att EU borde besluta om fler arbetsmarknadsfrågor?

– Det här med social dumping, det tycker jag att man ska ha ett EU-direktiv om, och det har vi nu röstat om. Lika lön för lika arbete oavsett vilken medlemsstat man kommer från tycker jag är självklart. Om det kommer en rumän till Sverige är det svenska lönenivåer som ska gälla.

Partierna på högersidan menar att fler arbetsmarknadsregler i EU inkräktar på den svenska modellen?

– Nej det kommer det inte att göra. Det är bara typisk högerskit, ursäkta uttrycket.

Varför inte?

– Eftersom det handlar om minimistandarder. Om en medlemsstat har bättre eller högre ambitioner så betyder det inte att de ska sänka sin standard. Men däremot kan man ju uppmuntra andra medlemsstater. Det är det samarbetet går ut på: Att vi ska lära varandra good practice. Vi måste vara mer solidariska om vi nu har den här gemenskapen.

Sara Skyttedal (KD) kommunalråd

Vilken är viktigaste jobbfrågan?

– Att EU respekterar de olika medlemsländernas arbetsmarknadsmodeller. Sverige har sin modell med partsförhandlingar, andra länder har minimilöner. Den inledda vägen, med exempelvis arbetsvillkorsdirektivet, är ett steg åt fel håll.

Om EU får makt över välfärden genom den sociala pelaren, vad skulle det betyda för svenska löntagare?

– Den förlorade kontrollen innebär uppenbara risker. Ska vi ta ett konkret exempel så innehöll det så kallade mammaledighetsdirektivet som var aktuellt för några år sedan ett arbetsförbud för nyblivna mödrar. Nu vill det socialdemokratiska europapartiet PES införa en överstatlig a-kassa. Det skulle svenska löntagare knappast vara betjänta av.

Vad oroar dig mest med vad andra partier vill göra med arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå?

– Aningslösheten. Socialdemokraterna vägrar relatera till fakta på bordet: Att EU-kommissionen uttryckligen säger att den sociala pelarens principer stegvis skall följas upp med lagstiftning. Från alla möjliga håll i Europa talas nu om att flytta allt från bostadssubventioner, till a-kassa till socialbidrag till Bryssel. Toppmötet i Göteborg öppnade Pandoras ask.

Malin Björk (V) Europaparlamentariker

Vilken är viktigaste jobbfrågan?

– Arbetet för schyssta och lika arbetsvillkor kommer stå i centrum även i fortsättningen.

Trots att utstationeringsdirektivet har ändrats den gångna mandatperioden, så att utstationerade arbetstagare ska garanteras samma lön som värdlandets?

– Ja, om det verkligen blir ”lika lön för lika arbete” avgörs av hur direktivet implementeras i de olika länderna. Vi behöver arbeta jätteaktivt och tajt ihop med den fackliga rörelsen för att de nya reglerna ska ”bli verkstad”.

Malin Björk anser att utstationeringsdirektivets syfte i grunden är att garantera företagens frihet att sälja sina tjänster i andra EU-länder.

Varför behövs ett socialt protokoll?

– Om vi ska skapa schyssta arbetsvillkor på den europeiska arbetsmarknaden måste styrkeförhållandena ändras. Ett socialt protokoll skulle jämställa arbetstagarnas rättigheter med företagens frihet.

Vill du se EU-gemensamma regler om de anställdas villkor?

– Från svenskt håll måste vi i alla lägen säkra respekten för svenska kollektivavtal och vår arbetsmarknadsmodell. Vi kan tänka oss att EU sätter vissa golv för arbetstagarnas rättigheter. Vi behöver komma tillrätta med utnyttjande och dåliga kontraktsvillkor i hela Europa, och vi behöver stärka skyddet för arbetsmiljön. Men parterna på den svenska arbetsmarknaden måste alltid få enas om bättre villkor än de miniminivåer som EU har.