Regeringen har under onsdagen presenterat vårändringsbudgeten och där meddelat att man satsar cirka 500 miljoner mer på äldreomsorgen än i Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Samtidigt dras tidigare riktade bidrag på 310 miljoner tillbaka.

– De 500 miljonerna var redan aviserade i höstbudgeten men då som ett stimulansbidrag om man uppnådde boendegarantin. Nu har det bidraget gjorts om så att alla kan ta del av det. De är mindre styrda och det tycker vi generellt är bra, säger Annika Wallenskog.

Är det alls en satsning i den här vårpropositionen?

– Som jag ser det är det ungefär lika mycket pengar generellt sett till kommunsektorn bara att de fördelas på ett annat sätt. När det gäller äldreomsorgen är det ju mindre pengar, säger Annika Wallenskog till KA.

Regeringen drar in 310 miljoner som skulle gå till att anställa resurspersoner i kommunen och för att uppnå en god personalkontinuitet i hemtjänsten med hänvisning till att det inte fanns någon efterfrågan.

Var det inget som efterfrågades?

– Ett dilemma är att man avslutade pengarna till ökad bemanning vid årsskiftet. Kombinerat med att man tar bort de 310 miljonerna blir det svårare för kommunerna att få pengar till äldreomsorgen. Vi hade velat ha de pengarna som generella bidrag. Vi tycker ju inte om riktade statsbidrag eftersom de inte ger långsiktiga planeringsförutsättningar, säger Annika Wallenskog.

Under 2015–2018 fick kommunerna sju miljarder i bidrag som skulle gå till bemanning i äldreomsorgen. Enligt uppgifter från Statskontoret kommer en av tre kommuner att fortsätta med den bemanningen man har kunnat uppnå med de tillfälliga pengarna.

– Det innebär ju att man tar från annan verksamhet och det kan bara de kommuner göra som har de pengarna. Två av tre har ju inte råd med det.

Kommunals ordförande Tobias Baudin säger att det behövs ett äldreomsorgslyft. Annika Wallenskog är inte säker på att det är rätt väg.

– Kommunerna får successivt större och större brist på pengar. I många kommuner är det äldreomsorgen som behöver satsas på, men i andra kommuner behöver det satsas på andra saker som skolan eller individ- och familjeomsorgen.  Man måste utgå från förutsättningar. Vi behöver generellt mer resurser, men hellre mer av ett generellt välfärdslyft.

Hur mycket pengar behöver kommunerna för att klara välfärden?

– Kommuner och regioner skulle år 2022 behöva 43 miljarder och av dessa behöver kommunerna 30. Det är många kommuner som kommer att ha det tufft, säger Annika Wallenskog.

SKL gjorde en enkät under 2018 som visar att 75 procent av socialnämnderna i landet har ett underskott.