De lär sig vårdsvenska – på arbetstid

Svenska är ett svårt språk. Det märker man snabbt på en lektion i svenska för människor som inte har det som modersmål. Ordet svälla, till exempel, låter väldigt likt ordet svälja.

Det tar ett tag innan deltagarna i utbildningslokalen i Umeå får kläm på att de är två olika ord med olika betydelse, att de böjs på olika vis och att en kroppsdel som har svällt är svullen. Men de låter sig inte nedslås, utan provar sig entusiastiskt fram i verbdjungeln.

De har sökt fram verb ur en text om förstoppning och nu är det genomgång: Vilken är infinitivformen av är, preteritum av göra? Heter det svullit? Innehållade? Gruppen kommer med olika förslag och så skriver läraren Annika Berglund de rätta svaren på tavlan.

Hon jobbar för det utbildningsföretag som Umeå kommun upphandlat för ändamålet och har arbetat fram kursmaterialet tillsammans med en kollega som är både lärare och utbildad sjuksköterska.

För här handlar det inte ”bara” om att träna svenska, utan också om att lära sig sådana ord och uttryck som används inom vård och omsorg men mer sällan i vardagslivet, till exempel biverkning, palliativ, förstoppning, omläggning, sårskorpa.

– Vi fick en lång lista med ord och förkortningar ur journalsystemet, säger Annika Berglund.

Det var i december som Umeås äldrenämnd tog beslut om att öka budgeten med tre miljoner till sju miljoner kronor till en rad olika utbildningssatsningar, med förhoppning om att dels få befintlig personal att stanna, dels locka nya medarbetare. Kursen i vård- och omsorgssvenska är en av dem.

Enligt prognosen kommer nämligen en tredjedel av de anställda om tio år ha ett annat modersmål än svenska.

– Vi ser det som väl investerade pengar, säger Carin Nilsson (S), ordförande i äldrenämnden.

Deltagarna i vård- och omsorgssvenskkursen kommer från olika hemtjänstgrupper och boenden och är här varje tisdag mellan klockan 8 och 17 i totalt 20 veckor. En av dem är Rana Kahhoul. Hon är självlärd på svenska och har jobbat inom hemtjänsten i sexton år, men när hon fick höra talas om utbildningen tog hon genast chansen.

– Jag ville utveckla mitt vårdspråk, för både min och brukarnas skull.

Hennes kurskamrat Slavica Radovic är anställd på ett äldreboende. Hon har aldrig gått någon kurs i svenska, men säger att hon begriper det mesta som sägs, men ibland saknar rätt ord för att svara, medan Ahmad Fawad Zahid, som också arbetar på ett boende, påpekar att många brukare talar dialekt, vilket kan vara svårt att förstå.

Därför är tanken att även en del sådana ord ska finnas med på utbildningen, berättar Malin Sundbom, verksamhetschef för Umeå kommuns vård- och omsorgsboenden som varit med och resonerat kring kursupplägget.

Hon är mycket positiv till satsningen även om den innebär att personal är borta en dag i veckan.

– Förhoppningsvis vägs det upp i det långa loppet.

Hon syftar på att personalbehovet inom äldreomsorgen kommer att öka rejält framöver. Förra året gjordes en kartläggning som visade att om tio år är antalet personer över 80 år i Umeå kommun 65 procent fler än i dag, vilket innebär att kommunen kommer behöva rekrytera mängder av nya medarbetare.

– Då måste vi vara attraktiva som arbetsgivare, säger Magnus Börlin, utvecklings-ledare inom vård och omsorg.

Också Kommunal i Umeå ser positivt på satsningen.

– Vi har ju en massa kompetenta personer med goda intentioner, men med begränsningar i språket, så vi hoppas att det här är ett framgångskoncept för att få fler kolleger i äldreomsorgen, säger Ethel Henriksson, förtroendevald och huvudskyddsombud inom hemtjänsten.

Inne i utbildningslokalen fortsätter språkandet.

– Vet ni vad plural är, frågar Annika Berglund och får en kör till svar:

– Flera!