Uppdraget kommer från socialminister Lena Hallengren (S) och handlar om att myndigheten ska se vilka effekter välfärdstekniken kan ha.

– Det pratas mycket om potentialen i välfärdsteknik och det finns tankar om att verksamheter kan effektiviseras med hjälp av välfärdstekniken. Då är det förstås viktigt att det fungerar bra för brukarna och de anställda som ska använda tekniken, säger Cecilia Stenbjörn, analyschef på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Myndigheten ska titta på det som personal och brukare ser som positivt, men också sådant som kan vara mer negativt.

Kommunal gav ut en rapport i mars om hur välfärdsteknik påverkar anställda i äldre- och funktionshinderomsorg och sjukvård. Enkäter med medlemmar visar att många inte känner sig delaktiga när välfärdsteknik införs.

Är det något ni kommer att undersöka?

– För att få välfärdsteknik att fungera effektivt måste man koppla till de som använder det och där är delaktigheten och påverkan en viktig del. Är det inte lite symptomatiskt att när man inför just teknik eller IT då är det inte alltid så att de som ska använda den får vara med och påverka, säger Cecilia Stenbjörn.

Myndigheten ska också se över hur välfärdstekniska lösningar påverkar ekonomin i omsorgens verksamheter. Förutsättningarna för att införa och använda välfärdsteknik kan se olika ut i olika kommuner.

– Socialstyrelsen har gjort flera kartläggningar av utvecklingen av välfärdsteknik i kommunerna och har sett att utvecklingen är ojämn. En förklaring till det skulle kunna vara att det finns olika förutsättningar när det gäller resurser och ekonomi i olika kommuner. Vi kommer att belysa hur det ser ut i olika delar av landet ur ett jämlikhetsperspektiv, säger Cecilia Stenbjörn.

Uppdraget ska vara klart den 31 mars 2020 och budgeten är på drygt 1,3 miljoner kronor.