Få delaktiga när ny teknik införs

2017 frågade Kommunal medlemmarna om välfärdsteknik. Det visade sig då att de allra flesta inom äldre- och funktionshinderomsorg, sjukvård och barnomsorg dagligen kommer i kontakt med teknik. De vanligaste tekniska lösningarna som anställda kommer i kontakt med är digitala larm, sensorer, digital planering, gps-larm och digitala lås.

Den nya rapporten som heter ”Välfärdsteknik” visar att långt ifrån alla av Kommunals medlemmar får vara med och påverka vilken teknik som ska användas. Dessutom är få delaktiga när tekniken införs, visar svaren från medlemmar i äldreomsorg och hälso- och sjukvård samt skyddsombud.

– Det som slår en är att en majoritet inte är involverad i införandet. Allt som införs ses inte av arbetsgivaren som en del av arbetsmiljöarbetet. Skyddsombuden är inte involverade och det är nog därför det inte blir så bra alla gånger, säger Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal.

Det är som att välfärdsteknik ses som inköp av en ny möbel, säger Lenita Granlund. Det ses inte som en investering utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Då diskuteras inte de här frågorna i vare sig samverkan eller att skyddsombuden är involverade.

– När det är större investeringar som nya lokaler är det kanske skillnad, men det blir inte en del av vardagen.

Det här måste upp på dagordningen och diskuteras, menar Kommunal.

– Där det normalt pågår ett systematiskt arbetsmiljöarbete finns frågan om delaktighet med. Om det inte finns blir allt nytt mer av pålagor i det dagliga arbetet.

Personalens delaktighet när välfärdsteknik införs

Lenita Granlund berättar om ett arbetsplatsbesök där det fanns många anställda och bara fyra datorer. De rapporteringssystem som användes fungerade inte tillsammans.

– Det gjorde att det blev kö till datorerna för att hinna med att rapportera och så uppstod stress och oro efter jobbet för om man har gjort rätt.

Det här går att lösa, men det behövs tid och kunskap, säger Lenita Granlund.

Även om nästan alla tekniska hjälpmedel i första hand är till för brukarna blir det i regel bättre arbetsmiljö även för de anställda, om man sätter in det i ett sammanhang.

– Ta övervakningskameror och falldämpande golv, det är ju sådant som är till för brukarna men som rätt använt också förbättrar arbetsmiljön för de anställda. Det viktiga är att medlemmarna får vara de som provar och utvärderar.

Man säger att teknikutvecklingen går för fort, men det har inte hänt särskilt mycket för våra medlemmar.

Förutsättningarna i landets kommuner ser väldigt olika ut. För att alla ska få tillgång till bra tekniska hjälpmedel behövs en nationell strategi anser Kommunal.

– Det kan man oroa sig för. Det är bra med den statliga utredningen om välfärdsteknik som pågår nu som också tar med medlemmarnas perspektiv. Det är inte så ofta de statliga utredningarna lyfter något från medlemsperspektivet.

Tillgången på bra tekniska lösningar för Kommunal medlemmar är för dålig, menar Lenita Granlund.

– Man säger att teknikutvecklingen går för fort, men det har inte hänt särskilt mycket för våra medlemmar. Om man ska vara krass: Det är nästan mer värt att slita ut människor än att investera i teknik som förbättrar arbetsmiljön och som gör att medlemmarna bibehåller hälsan och kan jobba längre.

Alla arbetsgivare borde vara med på det här tåget för att rekryteringsbehoven är så stora, anser Lenita Granlund.

En annan fråga som behöver lösas handlar om hur produktion och tillverkning ska ske.

– Det kan finnas jättebra idéer men vem ska tillverka. I dag kan det vara väldigt dyrt. Nya teknik måste efterfrågas mer, då blir det billigare. Våra medlemmar måste vara dem som provar och utvärderar.

Rapporten om välfärdsteknik är bara ett första steg för att hämta in kunskap om ämnet.

– Nästa steg blir att titta på vad som ska krävas och göras mer praktiskt, säger Lenita Granlund.

Fotnot: Läs hela rapporten här.