Studien bygger på en enkät till slumpvis valda medlemmar i Kommunal. År 2015 gjordes en enkät som gick ut till personal inom äldreomsorgen, och år 2017 gick enkäten ut till anställda inom LSS-verksamheter. I studien har också chefer och personal intervjuats.

Marta Szebehely som är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet är en av forskarna bakom studien. Hon reagerar på att arbetsvillkoren är så pass mycket bättre inom LSS-verksamheten i jämförelse med äldreomsorgen.

– Ett tydligt resultat är att anställda inom äldreomsorgen känner sig mer otillräckliga gentemot brukarna och är mer oroliga för att den låga bemanningen ska gå ut över omsorgstagarna jämfört med i LSS-verksamheterna. Det är en viktig faktor för arbetsmiljön. Det innebär en stor stress att känna sig otillräcklig. Här borde äldreomsorgen lära av LSS-verksamheten, säger Marta Szebehely.

Mer än dubbelt så många inom LSS-verksamheterna skulle gärna själva ta emot den hjälp som ges till brukarna jämfört med äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen kände sig drygt var tredje anställd sig otillräcklig i jämförelse med knappt var tionde inom LSS-verksamheterna.

 

 

Marta Szebehely tror att det har att göra med att äldreomsorgen och LSS-verksamheterna lyder under två olika lagstiftningar. LSS (lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade) har en högre ambitionsnivå än socialtjänstlagen – i LSS står att den som får stöd ska få ”goda levnadsvillkor” medan det enligt socialtjänstlagen räcker med ”skälig levnadsnivå”.

– Jag tror att det är en viktig del i det här. Ambitionen i LSS är inte till för personalen men den höga ambitionen får positiva konsekvenser också för personalen, säger Marta Szebehely.

Även den fysiska arbetsbelastningen är enligt enkäten högre inom äldreomsorgen. Nästan dubbelt så stor andel av personalen uppger att de lyfter tungt varje dag inom äldreomsorgen jämfört med inom LSS-verksamheterna. Minst möjlighet att påverka hur arbetet ska läggas upp under dagen har hemtjänstpersonal.

 

 

Men Marta Szebehely är tydlig med att poängtera att arbetsvillkoren behöver förbättras inom alla omsorgsyrken. Det gäller inte minst arbetstiderna. Det är många som är missnöjda med sina scheman som är svåra att kombinera med familjelivet, och många personliga assistenter oroar sig för otrygga anställningar.

– Det finns en större oro för otrygga anställningar inom LSS-verksamheten, eftersom man som personlig assistent arbetar för en person. Det finns också en oro hos personalen för att den man arbetar för ska få sänkt ersättning från Försäkringskassan, och därmed inte få tillräcklig hjälp, säger Marta Szebehely.

Studien har även frågat om utsattheten för våld inom LSS-verksamheterna, något som Kommunalarbetaren tidigare granskat. Men på det området var siffrorna i enkäten låga inom både äldreomsorg och LSS-verksamheter. Dock kommer en annan bild fram i intervjumaterialet, menar Marta Szebehely.

– Hot och våld är normaliserat hos många som arbetar inom LSS-verksamheterna, så därför får man ofta olika bilder i en enkät och i intervjuer, säger Marta Szebehely.

Intervjudelen av studien har ännu inte offentliggjorts.