”Blåljuspersonal måste få starkare skydd”
Brandmannen Krister Karlsson blev ihjälkörd då han arbetade under en räddningsinsats vid en trafikolycka. Nu har hans chef och hans sambo tillsammans startat uppropet #ViÄrDu för att kräva skärpta straff för brott mot blåljuspersonal.
Det har snart gått tre år sedan brandmannen Krister Karlsson omkom i tjänsten. Den 26:e april 2016 larmades räddningstjänsten ut till en trafikolycka längst E6 i Munkedal, Bohuslän.
Vägen spärrades av under räddningsarbetet, men en fil öppnades i slutfasen av insatsen för trafik. En personbil körde i hög fart förbi varningsskyltar och varningsljus och trängde sig in i skyddszonen. Krister Karlsson blev påkörd i motorvägsfart och hans liv gick inte att rädda. Bilföraren fick en villkorlig dom och dagsböter.
Nu har Krister Karlssons sambo Marina Jorqvist och hans chef Bernt Eriksson startat uppropet #ViÄrDu för att lyfta den osäkra arbetsmiljön. I uppropet kräver de skärpta straff för brott mot blåljuspersonal.
– När Krister dog hade vi blockerat vägen med en brandbil och skapat en skyddad zon. Men likväl trängde sig personbilen förbi avspärrningen. Hänsynen mot blåljuspersonal ute på vägarna är noll. Det är helt orimligt att det bara ska leda till indraget körkort och dagsböter att köra ihjäl en räddningsarbetare, säger Bernt Eriksson som är räddningschef för räddningstjänsten Mitt Bohuslän.
Blåljusutredningen föreslog att det lägsta straffet för grovt våld eller hot mot tjänstemän, som poliser, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Bernt Eriksson menar att all blåljuspersonal borde få tjänstemannastatus, för att de ska få ett starkare skydd mot hot och våld.
– Vi är på plats och räddar liv, men när vi utsätts för brott markerar inte samhället tillräckligt skarpt. Blåljuspersonal måste få ett starkare skydd. Vi är samhällsbärare men när vi skadas eller omkommer vänder samhället oss ryggen, säger Bernt Eriksson.
Samma vår som Krister Karlsson dog avled ytterligare två brandmän i samband med att de utförde räddningsarbete vid trafikolyckor. Bernt Eriksson berättar att dödsolyckan var ett stort trauma för både familjen och räddningstjänsten. Flera kollegor valde att sluta eftersom de inte orkade arbeta kvar.
– Vi arbetade stenhårt med kamratstödjare och företagshälsovården för att stötta personalen efter Kristers död, men det var flera som valde att lämna räddningstjänsten. Vi har ett gediget säkerhetsarbete, men vi har inte resurser att ha hur många brandbilar som helst som blockerar vägarna när vi åker på en trafikolycka. Vi behöver hjälp från de som har makten att stifta lagar att stärka skyddet för personalen, säger Bernt Eriksson.
Ett annat krav som uppropet lyfter är att efterlevandeskyddet för anhöriga till blåljuspersonal stärks. Uppropet har skickats ut till alla räddningschefer i Sverige, och även till chefer inom ambulanssjukvården och till bärgningsföretag. I början av maj stängs uppropet för namnunderskrifter och skickas in till riksdagen.
Några förslag ur blåljusutredningen
- Ett nytt brott med benämningen blåljussabotage förs in i brottsbalken. Brottet straffbelägger att angripa eller annars störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som riskerar att allvarligt förhindra eller försena genomförandet av ett uppdrag.
- Straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman höjs till fängelse i lägst ett år och högst sex år.
- En ny bestämmelse förs in i brottsbalken som innebär att domstolen ska se särskilt allvarligt på fall där den tilltalade med våld eller hot har angripit någon i eller med anledning av dennes yrkesutövning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2020.