De får makt att förändra sitt arbete

Stora salen på Herrhagsgårdens äldreboende i Falun fylls snabbt av de 15 som jobbar på våning sex demensavdelning. Det är dags för en förmiddagsworkshop om att vara undersköterska just där.

I somras gick regeringen ut och sade att 136  000 undersköterskor behöver anställas i Sverige under de närmsta åtta åren. I Falu kommun ska workshoppar med personalen bidra till att det inte blir brist på undersköterskor där.

Det är inte det enda målet. Tanken är också att öka statusen för yrket, bättre ta till vara undersköterskornas kompetens och bli bättre på integration för nyanlända invandrare. Det unika är att de som arbetar i verksamheten själva är med och bestämmer hur det ska gå till.

För de anställda på Herrhagsgården betyder det att de är vana vid workshoppar. Förra året satt de i ett klassrum ihop under åtta halvdagar utspridda över hela året medan vikarier skötte de boende på avdelningen. I år blir det fyra workshoppar till.

En av dem som är med är undersköterskan Peter Holmdahl.

– Jag tycker att det här är bra. Det händer sällan annars att alla på avdelningen ses. Nu är alla med både från natten och dagen. Det är så bra att få prata allihop.

På tidigare workshoppar har gruppen bland annat kommit fram till vad de nyanlända som praktiserar på Herrhagsgården kan göra för uppgifter och lärt sig om olika kulturer. Målet är också att få personalen som redan arbetar på Herrhagsgården att trivas bättre.

På förra mötet gick de igenom vilka arbetsuppgifter som arbetstiden faktiskt går åt till. Inte oväntat visade det sig att omvårdnad och aktiviteter med de boende fick hård konkurrens av allt från städning och matlagning till sjukhusbesök och administration.

Det som är ovant är att det är de som jobbar på golvet som ska komma fram till lösningar.

Den här gången vill workshopledaren Helena Bergman att alla tänker över om de är nöjda med arbetet som det ser ut nu. De flesta säger att de vill städa och tvätta mindre och få mer tid för omvårdnad och att vara med de boende.

Gariné Moussa menar att det skulle bli lugnare för de dementa som bor hos dem om hon och kollegerna slapp springa mellan olika uppgifter.

– En så enkel sak som när vi tittar på film med dem. Sitter jag där så sitter de kvar. Då blir det lugnt på avdelningen och de sover bättre. Har jag tvätten också måste jag springa fram och tillbaka till tvättstugan. Då går de så fort jag försvinner. Det blir oroligare stämning, säger hon och många nickar instämmande.

En direkt följd av det som personalen arbetat fram är att det blir mindre städ redan nu när några av Herrhagsgårdens nyanlända praktikanter efter nyår fått extratjänster och ska jobba halvtid, berättar Gariné Moussa.

– De är fyra stycken som ska läsa på SFI halva dagen och vara hos oss halva dagen. Jag är handledare för dem tillsammans med en kollega och har gjort schema. De kommer att få mest städuppgifter, det kan de klara utan så stora språkkunskaper.

De kommer bland annat göra sådant som att tvätta rullatorer och andra hjälpmedel och en stor del av städningen i de allmänna utrymmena kommer att ligga på dem.

– Det kommer att underlätta vårt arbete med de boende, säger hon.

Petra Kinnari som är ordförande för Kommunals sektion i Falun håller med henne. Kommunal har stöttat projektet redan från början och betalar vikariekostnaden så att alla de ordinarie anställda kan vara med.

– Pengarna kommer från kompetenspengar vi får av kommunen varje år och som vi äger tillsammans med personalavdelningen, säger hon och förklarar att det här projektet har fungerat bra. Framför allt med praktikantdelen men också med organiseringen av arbetet.

– Vi måste lägga upp arbetet på nya sätt för att klara äldreomsorgen och arbetsmiljön i framtiden. Det som är ovant är att det är de som jobbar på golvet som ska komma fram till lösningar. Vi är ofta vana vid att andra säger vad vi ska göra, säger hon.

Det bästa är om de som verkligen arbetar med vård och omsorg själva får vara med och påverka hur det ska se ut.

Helena Bergman och Karin Rosenberg som arbetar med projektet håller med henne.

– Det bästa är om de som verkligen arbetar med vård och omsorg själva får vara med och påverka hur det ska se ut, säger Karin.

Målet är att modellen som arbetas fram på Herrhagsgården och några andra arbetsplatser inom äldreomsorgen i Falun ska bli modell för resten av kommunen och på sikt se till att bristen på undersköterskor inte blir så stor i Falun som i resten av landet.

Gariné Moussa tror att projektet kan påverka till det bättre. Men tycker också att det behövs större ekonomiska satsningar och mer personal.

– Alla tycker om jobbet redan i dag. Men vi är trötta. På min avdelning är vi fyra personal på dagarna – för några år sedan var de fem. Mer betalt, kortare arbetstid och fler anställda skulle göra jobbet både mer attraktivt och göra att fler orkade längre. Det blir lättare nu i ett år när vi får in extratjänsterna, men vad händer sedan?