Så kan olämpliga fortsätta driva assistans
Företagaren förlorade tillståndet för att bedriva personlig assistans. Men genom ett kryphål i reglerna kunde han köpa bolag som hade tillstånd och fortsätta i fyra år till. ”Så får det inte gå till”, säger Kommunals ombudsman Margaretha Johansson.
Trisslotter, nässpray, blommor och en resa till Thailand. De är några av de privata utgifter assistansföretagaren låtit sitt företag betala, enligt ett beslut från Skatteverket om att höja hans skatt som nyligen avgjordes i kammarrätten.
Redan 2014 drog Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, in tillståndet för att bedriva personlig assistans för det bolag som mannen i 60-årsåldern var vd för. Orsaken var hans ”omfattande ekonomiska misskötsel” och stora skatteskulder.
Nästa år tog han över ett annat assistansbolag som redan hade tillstånd och fortsatte sin verksamhet. I juni 2017 drog Ivo in tillståndet även för det bolaget. De hade hittat allvarliga brister i ekonomin och menade att det i praktiken var samma verksamhet som tidigare.
Men historien slutar inte här. I oktober 2017, bara tre månader efter att företagaren förlorade tillståndet för andra gången, köpte han ett tredje bolag med assistanstillstånd. Den här gången var Ivo snabbare och drog in tillståndet i slutet av 2018.
Trots att Ivo redan 2014 konstaterade att han var olämplig att bedriva personlig assistans lyckades han alltså fortsätta i fyra år till. Ivo poängterar dock att de reagerar så fort de får veta att en person som är olämplig har gått in i ett företag med tillstånd.
– Det framstår ändå som att vi har agerat så fort vi fått ögonen på det. Men han har ju inte en röd lampa på sitt huvud som gör att vi vet var han befinner sig, utan det är om vi får en indikation att han har dykt upp, säger Johanna Matsson, enhetschef för Ivo:s tillståndsenhet.
Han har ju inte en röd lampa på sitt huvud som gör att vi vet var han befinner sig.
Det går alltså att driva assistansbolag trots att man redan bedömts olämplig eller inte har lämplighetsprövats alls, genom att köpa bolag med tillstånd.
Det bolag som företagaren köpte efter att han förlorat tillståndet första gången hade en mycket liten verksamhet med enbart en anställd. Det andra bolaget hade inte haft några intäkter på fyra år och var i praktiken vilande.
Bolag utan verksamhet men med tillstånd kan alltså vara intressanta för den som vill undvika Ivos uppmärksamhet. I dag har 59 aktiebolag som inte redovisade någon omsättning i sin senaste årsredovisning tillstånd att bedriva personlig assistans. Av dem är det troligen bara sju som återupptagit sin verksamhet – övriga 52 har inte fått någon assistansersättning utbetald från Försäkringskassan mellan september och december förra året.
På Ivo känner man till att köp av bolag med tillstånd förekommer som ett sätt att runda regelverket. Men det är inte möjligt att dra in tillstånd för bolag som inte har haft verksamhet på länge – trots att bolagen då är skyldiga att avsäga sig tillståndet.
– Den frågan har bollats inför den nya lagstiftningen, om man till exempel kan ha tidsbegränsade beslut, men det är inte möjligt, säger Anette Nilsson, enhetschef för avdelning Öst som ansvarar för tillsyn av personlig assistans.
Från årsskiftet är bolagen dock skyldiga att inom en månad anmäla förändringar i styrelsen eller bland ägarna. Men det går inte att förhindra att de som vill slippa lämplighetsprövningen struntar i det och kör på tills de blir upptäckta. Ivo hoppas ändå att de nya reglerna ska göra viss nytta.
Kommunals ombudsman Margaretha Johansson tycker att det är viktigt att Ivo får reda på om ett företag byter företrädare.
– Det måste ju finnas någon kontroll om nya personer tar över. Här måste Ivo se över sina rutiner.
