Bristande kontroll av assistansbolag
Att vara dömd för brott som bedrägeri, sexköp och misshandel eller ha stora skulder behöver inte vara ett hinder för att bedriva personlig assistans. Inte heller att ha förbjudits att bedriva liknande verksamhet. Just nu har tio personer som bedömts olämpliga fortfarande tillstånd.
”Det var privata problem i familjen som sedan eskalerade.”
Under rättegången försökte assistansföretagaren från Östergötland förklara den tio månader för sent inlämnade årsredovisningen som rent slarv. Tingsrätten höll inte med och dömde honom till skyddstillsyn för bokföringsbrott i mitten av 2018.
En orsak till det hårda straffet var hans tidigare brottslighet. 2017 dömdes han efter att ha kört bil med ett förfalskat körkort. Ett år tidigare dömdes han för artskyddsbrott efter att olovligen förvarat 25 berghöns i garaget. I bagaget har han också en dom gällande bidragsbrott och bedrägeri från 2011 efter att ha tagit emot a-kassa trots att han inte var arbetslös.
Bedrägeridomen till trots tilläts han ett år senare att bedriva personlig assistans. I dag företräder han två bolag med sådana tillstånd.
Företagaren är en av minst 42 personer med tillstånd att bedriva assistans som de senaste tio åren begått brott grövre än mindre trafikförseelser. Arbetet och Kommunalarbetaren har gått igenom alla företrädare för de omkring 900 företag som just nu har tillstånd.
De 42 företrädarna har begått allt från misshandel, sexköp och snatteri till narkotikabrott. Flera av brotten rör ekonomi och har samband med företagandet.
Det är Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som utfärdar och kontrollerar tillstånden att bedriva personlig assistans. I det ingår lämplighetsprövningar av företrädarna för företagen.
Enligt Anette Nilsson, enhetschef på den tillsynsavdelning på Ivo som ansvarar för personlig assistans, får Ivo oftast inte någon information om brott som begås av företrädarna.
Huruvida ett narkotikabrott eller en dom om sexuellt ofredande skulle leda till att någon blir av med tillståndet är dock tveksamt.
– Men får vi sådana uppgifter kan det leda till att vi får anledning att titta på bolaget i stort och kanske hitta annat, säger hon.
Ivo:s kontroller av assistansföretag utgår från riskfaktorer som avgör om de ska inleda tillsyn. Det kan till exempel röra sig om anmälningar från Försäkringskassan, personal eller privatpersoner.
En av dem som nyligen kontrollerats är en assistansföretagare som i början av 2018 tog pris som årets företagare i en kommun tack vare företagets starka tillväxt.
Bara några månader senare kom beskedet från Ivo. Mannen hade ansökt om att driva familjehem men fick avslag på grund av ekonomisk misskötsamhet. Han hade bland annat brutit mot aktiebolagslagen och inte betalat skatter och avgifter i rätt tid.
”Ivo bedömer att dessa uppgifter visar på ett återkommande beteende att inte sköta sina åtaganden som företagare.” skriver Ivo i beslutet.
Mannens företag hade redan 2013 förbrukat sitt aktiekapital och sedan inte vidtagit de åtgärder som krävs enligt lagen.
Samtidigt låter Ivo honom fortsätta driva personlig assistans, trots att han förklarats olämplig av samma myndighet.
Enligt Anette Nilsson på Ivo finns det ingen automatik i att de som utfärdar eller avslår nya tillstånd informerar dem som jobbar med tillsyn om någon som redan driver verksamhet bedöms olämplig. Däremot säger hon att tillståndsenheten brukar informera dem som jobbar med tillsyn om det är något de bör känna till.
Hon menar dock att lagen hindrar myndigheten från att föra register över eller ”flagga” företagare som är kända för att missköta sig.
– Vi får inte föra sådana komihåg-register så det bygger på att vi informerar varandra eller får indikationer från omvärlden, till exempel som ni gör nu. Nu har ni triggat mig genom att säga det här till mig. Det gör att jag kanske kan vidta åtgärder, säger hon.
Just nu har tio företrädare i sju olika verksamheter assistanstillstånd, samtidigt som Ivo bedömt personerna vara så olämpliga att de antingen nekats att starta eller förlorat tillståndet för annan verksamhet. I samtliga fall handlar det om att företrädarna på olika sätt misskött sin egen eller något av sina företags ekonomi.
– Det här är sju verksamheter som vi behöver titta vidare på. Sen kan det finnas omständigheter i de här sju fallen som gör att vi fattar andra beslut.
Kommunals ombudsman Margaretha Johansson säger att det är viktigt både för brukarna och personalen att branschen är seriös.
– Det är en väldigt utsatt bransch där man jobbar mycket ensam. Om vi fick bort den oseriösa delen skulle vi kunna lyfta branschen som helhet. Det är olyckligt att oseriösa kan fortsätta att hålla på och att de hela tiden ligger steget före, säger Margaretha Johansson.
Hon tycker att Ivo:s kontroller borde vara hårdare.
– Det verkar som att de har svårt med helheten. Är man en tillståndsmyndighet måste man kunna vara en garant för att de tillstånd man har lämnat ut visar att det är seriösa företag.
Nya skärpta krav för att få tillstånd
Kunskapskrav
- För att få tillstånd att bedriva personlig assistans från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, krävs ”insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar”. Tillståndsplikten har funnits sedan 2011 men kraven har skärpts i omgångar. Nytt från och med 1 januari i år är ökade krav på företagens ekonomiska ställning och företrädarnas kunskaper om vad som krävs för att bedriva verksamheten.
Förändringar bland ledningen ska anmälas
- Dessutom måste företagen numera inom en månad anmäla förändringar i styrelsen eller bland ägarna.
Kostar 30 000 att ansöka
- Det är även nytt att det kostar 30 000 kronor per sökt tillstånd.
Tillståndsplikten breddas
- Från och med i år gäller tillståndsplikten fler verksamheter, bland annat hemtjänst.
Samma krav efter utfärdat tillstånd
- Den som har fått ett tillstånd ska fortlöpande uppfylla kraven som gällde för att få tillstånd.
Så gjorde vi granskningen
Vi har tagit del av en lista på alla företag och organisationer som, enligt Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har tillstånd att bedriva personlig assistans, totalt 959 stycken.
Vi har sedan gått igenom offentliga uppgifter som domar, Ivo-beslut och skulder hos alla företrädare för företagen med hjälp av rättsdatabasen Acta publica samt Kronofogden.
Granskningen gäller vd:ar, styrelseledamöter, suppleanter, kommanditdelägare, komplementärer, bolagsmän samt firmatecknare inom bolagen, totalt 2 141 personer.
Granskningen är ett samarbete mellan Arbetet och Kommunalarbetaren. Artiklarna publiceras i båda tidningarna.