Det var i fredags som Centerpartiet meddelade att de kommit överens med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna om ett politiskt program som gör att de är redo att släppa fram Stefan Löfven som statsminister i omröstningen som ska hållas på onsdag. Många var de som blev chockade över hur mycket av Centerpartiets och Liberalernas politik som S gått med på. Kommunals ordförande Tobias Baudin har kallat det ”en attack på arbetsrätten” och att ”fördelningspolitiskt är denna överenskommelse närmast en katastrof”. Samtidigt tycker han att det är bättre än en M-KD-regering med stöd av SD.

För att Stefan Löfven ska kunna bli statsminister på onsdag krävs det att Vänsterpartiet släpper fram honom. På en pressträff på måndagen efter att partiledaren Jonas Sjöstedt träffat talmannen, meddelade han att Vänsterpartiet inte kommer att släppa fram Stefan Löfven i dagsläget.

– Vi ser problem. Vi är både förvånade och besvikna över hur långt höger ut Stefan Löfven varit beredd att gå. Det skulle bli den mest högervridna socialdemokratiska regering Sverige sett, sade Jonas Sjöstedt.

I överenskommelsen mellan S, MP, L och C står det att den innebär att ”Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden”. Det meddelade Jonas Sjöstedt att de inte kan acceptera.

– Förutsätter man våra mandat så är det orimligt att vi ställs utanför inflytande. Det är inte acceptabelt.

Vänsterpartiledaren sade också att de förutsätter att Socialdemokraterna hedrar de ”jämlikhetsreformer” som man kommit överens om med Vänsterpartiet, antingen genom att låta dem vara kvar eller återinföra dem.

Jonas Sjöstedt vill de kommande dagarna försöka lösa situationen genom att föra samtal med Socialdemokraterna. Exakt vad han kommer kräva för att släppa fram Stefan Löfven som statsminister ville han inte svara på. Samtidigt har både Stefan Löfven och Centerpartiets partiledare Annie Lööf meddelat att överenskommelsen inte går att omförhandla.

Här är några av förslagen i överenskommelsen:

  • Lagen om anställningsskydd ändras genom tydligt utökade undantag i turordningsreglerna. En utredning tillsätts. Parallellt ska arbetsmarknadens parter förhandla om undantag. Om de kommer överens om förändringar som ger ”ökad flexibilitet” genomförs de, annars genomförs utredningens förslag. Utredningen ska även titta på hur det kan bli en bättre balans i anställningsskydd för personal med olika anställningsvillkor.
  • Arbetsförmedlingen privatiseras delvis, genom att privata aktörer genom ett LOV-system får tar över att hjälpa arbetssökande att hitta jobb, det som kallas stöd och matchning. Arbetsförmedlingen har kvar myndighetsansvaret, med fokus på kontroll av både arbetssökande och de privata aktörerna.
  • A-kassan ska förändras mot mer av en ”flexicuritymodell”, där fler ska ha rätt till a-kassa men där a-kassan trappas ner och fasas ut snabbare.
  • De etableringsjobb som arbetsmarknadens parter kommit överens om införs, med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa. Skillnaden mot parternas förslag är att även företag utan kollektivavtal omfattas.
  • Kraven på kollektivavtal vid nystartsbidrag tas bort.
  • Extratjänsterna blir kvar, oklart i vilken omfattning.
  • Arbetsgivaravgifterna sänks.
  • Värnskatten, som är en extra statlig skatt för de som tjänar drygt 58 000 kronor i månaden, avskaffas. Brytpunkten för den statliga inkomstskatten, som den som tjänar över 42 000 kronor i månaden betalar, höjs.
  • Förstärkningen av de generella statsbidragen till kommuner och landsting fortsätter i jämn takt hela mandatperioden.
  • Införandet av en familjevecka påbörjas. Till en början får föräldrar till barn mellan 4 och 16 år tre extra lediga dagar per år. Ensamstående föräldrar får sex dagar.
  • Det blir inga krav på begränsningar av vinster i välfärden. Förslag kommer att läggas för att privata och offentliga aktörer i välfärden ska ha likadana villkor.
  • Kunskapslyftet byggs ut, inklusive yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Det ska bli lättare att vidareutbilda eller omskola sig högre upp i åldrarna.
  • Taket i RUT-avdraget tredubblas och utvidgas till att gälla även för tvätt-, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. Ett äldre-RUT ska utredas.
  • För att nyanlända snabbare ska komma in på arbetsmarknaden införs ett ”integrationsår” med intensiv yrkessvenska och yrkesförberedande och yrkesinriktad SFI kombinerat med korta utbildningar och praktik. Det ska även innehålla intensiv praktik inom bristyrken och obligatorisk samhällsorientering. Möjligheterna att lära sig yrkessvenska på jobbet och att kombinera SFI och yrkesvux ska förstärkas. Kraven på deltagande och resultat ska öka och kopplas till ersättningar. Även föräldralediga ska kunna delta. Språkplikt införs för den som söker asyl eller får försörjningsstöd.
  • Nyanländas barn ska få rätt till minst 15 timmar i en obligatorisk språkförskola, inom ramen för den vanliga förskolan.
  • En nationell samordning för en långsiktig planering av personal- och kompetensförsörjning inom vården införs.
  • Rätt till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning, återställs. En ny assistansutredning ska tillsättas.
  • Den högre skatten på pensioner tas bort 2020 och pensionen höjs år 2021.