”Annonsören är affärskvinna, har en årsinkomst c:a 8–10 tusen.”

Citatet är ur en kontaktannons i Dagens Nyheter 1920. Det är ett exempel på att både kvinnor och män var intresserade av kvinnans förmåga att försörja sig när de sökte en livspartner.

Historikern Josefin Englund hittade många sådana exempel när hon skrev sin avhandling ”Som folk är mest: Könsideal i svenska kontaktannonser 1890–1980”. Det visar att idealet med mannen som familjeförsörjare inte alls är lika tydligt i kontaktannonserna som i annan historisk forskning.

Kontaktannonserna säger mycket om hur samhället har förändrats. I början av perioden handlar de mycket om ekonomi. Det är tydligt att ett äktenskap vid den tiden i första hand går ut på att sammanföra två ekonomiska enheter för att kunna skapa en försörjning.

Med tiden skriver både män och kvinnor mindre om sin ekonomi, och mer om sina intressen och hur de vill leva sitt liv.

Josefin Englund anser att detta beror på utbyggnaden av välfärdsstaten. När man får ekonomisk trygghet av samhället kan man söka andra värden i äktenskapet.

– Livspartnerskap var inte längre ett måste för att skaffa sig social och ekonomisk trygghet, utan ett val där känslor och närhet och umgänge är i fokus, säger Josefin Englund.

Fritidsintressen är också viktiga i kontaktannonser. I början av perioden beskrev man fritidsintressen för att markera vilken klass man tillhörde. Till exempel kunde en man söka en kvinna som var musikalisk, eftersom hon då var lämplig som hustru till en företagare. Senare blir intressena mer ett sätt att beskriva sin personlighet. Till exempel ”teater, konst, rödvin” respektive ”friluftsliv, fjällen, fiske”.

Själva intressena har däremot inte ändrats genom tiderna. För både män och kvinnor är det hela tiden två intressen som är vanligast: Musik och natur.