Behandling av asylsökande får kritik
Organisationen Läkare utan gränser vill inte tala om mänskliga rättigheter. Det kan stoppa dem från att hjälpa människor som behöver vård. Men mellan raderna finns kritik mot bland annat Sveriges behandling av asylsökande. En kritik som Amnesty instämmer i.
Pieter-Jan Eggermont, Läkare utan gränser.
Pieter-Jan Eggermont är humanitär rådgivare hos Läkare utan gränser. Han säger att det finns en sprängkraft i begreppet mänskliga rättigheter.
– Det är ett starkt politiskt begrepp som vi inte vill bli förknippade med. För oss handlar det om möjlighet till tillträde i områden där det råder konflikt. Vi måste accepteras av alla inblandade parter.
Pieter-Jan Eggermont håller med om att humanitet, som Läkare utan gränser ägnar sig åt, är en del av mänskliga rättigheter.
– Så är det. Och det är klart att vi uttalar kritik mot brister vi stöter på. Det betyder inte att vi utkräver ansvar av någon för dessa brister.
Jan-Pieter Eggermont nämner som exempel organisationens kritik mot att flyktingar som är fast på de grekiska öarna måste få tillgång till sjukvård.
De har också kritiserat Sverige för att temporära uppehållstillstånd, stopp för återförening av familjer och medicinska åldersbedömningar skapar stor stress bland asylsökande.
– Medicinska behov och bedömningar måste alltid gå före prövningar om en persons rätt att vistas i landet, säger Jan-Pieter Eggermont.
Anna Lindenfors, Amnesty.
Amnesty instämmer i kritiken mot hur Sverige behandlar asylsökande. Nyligen släppte de också en kritisk rapport om hur utsatta EU-medborgare, som romer, behandlas i Sverige.
Anna Lindenfors, generalsekreterare i Svenska Amnesty, säger att FN:s deklaration för mänskliga rättigheter är en av grunderna för deras verksamhet.
– Den är otroligt viktig. Men det har blivit mer accepterat att stater bryter mot deklarationen och de konventioner den ligger till grund för. Därför är det viktigt att vi andra kliver fram och försvarar de mänskliga rättigheterna.
Anna Lindenfors tycker att Sverige har en väldigt bra tradition att internationellt stå upp för dessa rättigheter.
– Men Sverige kan bli bättre när det gäller utsatta EU-medborgares rättigheter, migranters rättigheter bland annat när det gäller familjeåterförening samt barnkonventionen och att ställa krav på hur svenska företag agerar utomlands, säger Anna Lindenfors.
Fotnot: Läs hela deklarationen om mänskliga rättigheter här (PDF-format).
