Historiskt. Inget annat ord kan beskriva det maktskifte som ägt rum i Sveriges rödaste län. Intressepartiet Sjukvårdspartiet fick 27 av de 71 mandaten i höstens val till Norrbottens regionfullmäktige. Efter nyår när det nya styret tar över kommer de att leda regionen med stöd av Centerpartiet och Moderaterna. Socialdemokraterna som haft makten sedan trettiotalet hamnar i opposition.

– Vi kände under valrörelsen att vi hade stöd, men att det skulle vara så stort det trodde jag inte, säger Jörgen Afvander som är mentalskötare och har varit politiskt aktiv i Sjukvårdspartiet sedan det startade i början av nittiotalet.

Han menar att missnöje med centraliseringen ligger bakom deras framgång.

– En stor del av sjukvården finns bara på sjukhuset i Sunderbyn. Det gör att många måste resa.

Sunderby sjukhus blev klart 1999 och är idag det enda sjukhuset i Norrbotten med specialistsjukvård, som bland annat vård för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Ett län som till ytan motsvarar en fjärdedel av hela Sverige.

– Kanske är stödet störst hos dem som har långt hit.

Jörgen Afvander.

Jörgen Afvander.

Det är det många som har. I Norrbottens län finns 14 kommuner – i alla utom två fick Sjukvårdspartiet över 30 procent av rösterna till regionfullmäktige. I Kiruna valde nästan var tredje person som röstade i regionvalet att lägga sin röst på dem, berättar Doris Messner som bor där och är partiets andra namn till regionen.

– Jag trodde inte att det var sant. I förra valet fick vi 60 procent och tänkte att det var omöjligt att få mer än det. Så fick vi 70 procent nu!

Själv har hon varit läkare på Kiruna sjukhus från 60-talet fram tills hon gick i pension häromåret. Hon tror missnöjet med nedrustningen av sjukhuset gjort att många röstar på partiet.

– Det värsta var nog att BB lades ner för några år sedan. Nu måste de som ska föda åka till sjukhuset i Gällivare – det är 12 mil dit från staden och ännu längre för dem som bor längre norrut.

På Kiruna sjukhus lilla akutmottagning märks avståndet till BB av. Tre till fem barn om året föds där eller i ambulans istället för i Gällivare. Åsa Holmdahl vet. Hon är en av akutens undersköterskor.

– Det har hänt att det går snett och vad kan vi göra då? Vi har inga resurser att kunna hjälpa. Eftersom kirurgen är nedlagd så går det inte att göra kejsarsnitt till exempel.

Hon var med i en aktionsgrupp för att rädda kvar resurserna på sjukhuset i början av 2000-talet. Hon är inte aktiv i Sjukvårdspartiet men vet vilket intresse för frågan som finns.

– Det är den viktigaste frågan för många här.

En stor del av sjukvården finns bara på sjukhuset i Sunderbyn. Det gör att många måste resa.

Jörgen Afvander

Sedan början av 90-talet har sjukhuset förutom BB blivit av med bland annat kirurgi- och ortopediavdelningarna. Och sedan september i år har sjukhuset bara en enda akutvårdsplats.

När Kiruna stad flyttas för LKAB:s malmbrytning behöver sjukhuset nya lokaler. Doris Lessner vill att Kiruna sjukhus blir ett fullskaligt akutsjukhus med BB igen då. Efter valframgångarna har hon och Sjukvårdspartiet makt att genomföra det och andra förändringar för att bryta centraliseringen.

Förväntningarna är stora från väljarna på vad partiet ska åstadkomma. Bland utmaningarna finns att korta vårdköer, bryta centraliseringen, åtgärda personalbristen inom sjukvården och att få ner dyra kostnader för hyrläkare.

Som ett första steg har partiet tänkt att höja lönerna för fast anställda läkare för att få flera att vilja arbeta kvar och minska antalet hyrläkare. Men alla förändringar tar tid, frågan är hur stort tålamod väljarna kommer att ha.

– Det är många som säger att de förväntar sig verkstad, säger Åsa Holmdahl.

– Det kommer att ta lång tid att vända det här. Det måste vi få folk att förstå, säger Doris Messner.

70 procent av rösterna

15 108 Kirunabor röstade i regionvalet. 10 399 av dem röstade på Sjukvårdspartiet.