Det är inte bara i Norrbottens län som det finns politiska partier med sjukvården som sin största och viktigaste fråga. I sju av landets landsting och regioner finns partier som inriktar sig på sjukvården (se karta nedan). De har startats för att motverka nedläggning av akutsjukhus, centralisering eller se till att mer av landstingens pengar går till vård. Alla utom ett har ökat i höstens val.

– Många av de här länen är glesbygds­kommuner. Till viss del kan stödet för sjukvårdspartierna där bero på den ökade urbaniseringen. När många flyttar ifrån landsbygden till städerna så flyttar samhällets service dit och de som bor kvar blir utan, säger Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet.

Valmyndighetens uppgifter om i vilka länsdelar sjukvårdspartierna fått flest röster stödjer det resonemanget. I bland annat Norrbotten och Dalarna är andelen röster störst i glesbefolkade valkretsar och färre i kretsarna runt större städer. En annan förklaring är att väljarna inte är lika trogna längre.

– Fler byter parti. Det gynnar partier som inriktar sig på särskilda frågor där det finns ett missnöje.

Simon Matti, statsvetare.

Simon Matti, statsvetare.

Många av partierna har personer som själva arbetar inom sjukvård eller omsorg på valbar plats. Bland annat är första namnet för Sjukvårdspartiet i Norrbotten psykolog och för partiet i Dalarna undersköterska. På valsedeln för Rädda akutsjukhusen i region Jönköpings län är alla sjuksköterskor eller läkare.

– Jag tror definitivt att det är förtroendeskapande. De här personerna kan prata om hur det egentligen fungerar inom sjukvården.

I minst fyra regioner och landsting har det gett tillräckligt stort stöd för att vara del av styret efter valet. Men någon politisk färg går det inte att säga att partierna har. Det har varit viktigare att få igenom förändringar i sjukvårdspolitiken än politisk färg på samarbetspartierna. Simon Matti menar att det gör det svårt att förutsäga hur de kommer att agera under mandatperioden, men kan ändå ha varit avgörande för att väljarna skulle rösta på dem.

– Här har Norrbottenväljarna inte bytt ideologi, de är fortfarande röda i själen. När de vill ha förändring är det lättare att lägga sin röst på Sjukvårdspartiet än ett alliansparti.

Frågan är vad som händer när många av partierna får makt på riktigt för första gången.

– Det är ingen supersits. Också i det nya styret kommer de vara tvungna att göra prioriteringar. Det hjälper inte med en ny konstellation av styrande, det är fortfarande långa avstånd och dålig ekonomi. Det går inte att flytta Kiruna närmare. Frågan är hur stora förändringar det kan bli?

 

Sju regioner och landsting med sjukvårdspartier

 

Varför valde du ett parti med fokus på sjukvårdsfrågor?

Lorena Ramos. Undersköterska. Representerar Vård för pengarna i Landstinget Sörmland, ledamot i fullmäktige.

”Jag var inte bara undersköterska utan jobbade också fackligt för Kommunal. Jag hade många möten med politiker och märkte att det var så trögt att förändra i de etablerade partierna. Jag ville påverka närmare makten själv. Att jag har jobbat på golvet och fackligt är ett stort plus nu. Jag kommer att fortsätta jobba. Inte för att det är kul, utan för att jag inte vill förlora kontakten med verkligheten, då är det kört och jag blir som vilken politiker som helst.”

Birgitta Häggkvist Undersköterska. Representerar Sjukvårdspartiet i Västernorrland, ersättare till fullmäktige.

”Jag ville vara med och påverka i regionen. Det handlade mycket om att BB på Sollefteå sjukhus skulle lägga ner. Jag är engagerad i kommunpolitiken också och sitter i kommunfullmäktige för Västra initiativet som arbetar för att utbyarna i Sollefteå kommun också ska få del av skattemedlen. Det är lättare att påverka lokala frågor politiskt än fackligt.”

Görel Hopman Undersköterska. Representerar Sjukvårdspartiet i Värmland, ledamot i fullmäktige.

”De skulle lägga ner Kristinehamns sjukhus där jag arbetade. Jag blev så arg. Ett välfungerande sjukhus som gick bra ekonomiskt. Då startade vi Sjukvårdspartiet i protest mot Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Det var 2002 och vi fick 15 mandat i Värmlands landstingsval. Vi har funnits med sedan dess. Att jag har arbetat på golvet gör att jag får respekt av de andra, jag vet ju. Nu har jag precis gått i pension, men jag frågar ofta kolleger vad de tycker.”

Ingvar Niilimaa Undersköterska. Representerar Dalarnas Sjukvårdsparti, ledamot i fullmäktige.

”Jag har själv varit alkoholist och narkoman men blivit fri från det. Och min fru, som är död sedan några år, var svårt handikappad. Tillsammans såg vi hur vården fungerade och det gjorde att jag ville engagera mig. Jag utbildade mig till undersköterska sedan och har erfarenheter från det också, men jag kan inte skylla dåliga arbetsförhållanden på cheferna. Det är systemet som är fel. Nu kommer jag att sitta med och styra landstinget och hoppas jag kan få igenom en förändring.”

Martin Nedergaard-Hansen Läkare. Representerar Bevara akutsjukhusen i Jönköpings läns landsting, ledamot i fullmäktige.

”Jag tyckte inte att politikerna lyssnade på oss i verksamheten. Kanske framförallt när det handlar om hotet mot akutsjukhusen. Genom att starta ett parti och ta plats på deras planhalva tvingar vi dem till det. Att alla på listan arbetar inom sjukvården gör att vi får mer trovärdighet i de här frågorna. Att vi bara är sjuksköterskor och läkare är inte ett aktivt beslut. Vi hade gärna sett att det fanns undersköterskor eller vårdbiträden med också för att få med deras perspektiv.”