DO: Språkkrav kan vara diskriminering
Krav på svenskkunskaper utan skäl kan bryta mot diskrimineringslagen. Men bedömningarna görs från fall till fall, enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Arbetsförmedlingen.
”Villkor som rör kunskaper i svenska bör formuleras med försiktighet”, skriver Arbetsförmedlingen på sin hemsida i sina regler om diskriminering i platsannonser.
Kravet är inte myndighetens eget. Att ställa allt för hårda språkkrav vid en anställning kan nämligen bryta mot diskrimineringslagen, om kraven inte har någon relevans för jobbet.
– Det måste göras en bedömning i det enskilda fallet för att veta vad det är för krav. Vad skriver man i annonsen och vad grundar arbetsgivaren beslutet på? Vad krävs för tjänsten, och hur uppfyller den enskilde arbetssökande de kraven, säger Caroline Mitt, jurist på DO.
DO granskade i våras ett ärende där den jobbsökande var tvungen att fylla i sin nationalitet och sitt modersmål i sin ansökan.
Där kunde inte DO slå fast att man brutit mot lagen.
Det finns också ett antal tidigare domar i Arbetsdomstolen där språkkrav vid anställningar tagits upp.
Där har domstolen dömt både till fördel och till nackdel för jobbsökaren.
I ett uppmärksammat fall från 2002 fick exempelvis ett företag betala skadestånd till en bosnisk kvinna som inte fick ett jobb som telefonintervjuare på grund av sin brytning.
I Arbetsförmedlingens egna regler slås det fast att det i en annons bör preciseras ”för vilka arbetsuppgifter som kunskapen i svenska är nödvändig”.
I många av de annonser Arbetet går igenom saknas dock någon sådan precisering.
I ett mejl från Arbetsförmedlingens presstjänst menar man att det i första hand är arbetsgivarna själva som är ansvariga för innehållet i annonserna, men att myndigheten också genomför en egen granskning.
”Det är fortfarande så att irrelevanta språkkrav kan ses som etnisk diskriminering. Om det är någon annons som kommit ut i Platsbanken som enligt en användare inte borde vara där så kan man anmäla detta till oss så granskar vi annonsen igen och vi kan vid behov ta bort den”, skriver Arbetsförmedlingen i mejlet.
Enligt Caroline Mitt planerar DO inte någon granskning av Arbetsförmedlingens platsbank för tillfället.
– Som DO arbetar är det så att vi får in anmälningar och sedan kan anmälningarna leda till att vi inleder en tillsyn. Men andra uppgifter, till exempel i media, kan också leda till att vi inleder tillsyn.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.
