Det är fredagseftermiddag och 28-åriga Sylvia Namataka är sugen på att ta helg. Hon har precis torkat av de sista skåpsluckorna i stockholmslägenheten där hon gör sitt eftermiddagspass som städare för företaget Hemfrid.

Att ha ett jobb att ta helg ifrån är ingen självklarhet för Sylvia Namataka som för tre år sedan kom till Sverige från Kenya. Där jobbade hon som projektledare i säkerhetsbranschen – här har det svenska språket varit ett hinder, berättar hon på engelska.

– Jag sökte jobb på Coop och minns att killen sa till mig: Sylvia, du är jättebra och vi skulle vilja anställa dig, men hur ska du kommunicera med kollegorna eller kunderna?

Hur tog du det?

– Positivt. Jag sa till mig själv att jag får slå upp böckerna och förstå språket, även om det är svårt. Det är vad som krävs för att få ett jobb här.

Att få ett jobb med bristande svenskkunskaper kan vara svårt, visar Arbetets granskning av språkkraven på den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av dataprogrammering har Arbetet gått igenom cirka fem miljoner annonser som publicerats på Arbetsförmedlingens platsbank mellan 2006 och i dag.

Där har språkkraven ökat kraftigt. 2006 förekom ordet ”svenska” i 13 procent av alla annonser. I dag är siffran 40 procent. Där ingår givetvis också andra sätt att använda ordet ”svenska” än vid språkkrav, exempelvis i företagsnamn.

Andel annonser med ordet ”svenska”

Även då sökningen smalnas av och också innehåller frasen ”tal och skrift” går det att se en kraftig ökning. 2006 ingick frasen i 4 procent av annonserna. I dag innehåller 18 procent krav på kunskaper i svenska i tal och skrift.

Språkkraven finns också i jobb där det kanske inte är självklart att man behöver kunna skriftlig svenska. 23 procent av annonserna om städare innehåller exemplevis kravet.

En av städannonserna är publicerad av Härryda kommun som just nu söker personal med dokumenterad städerfarenhet, som är stresståliga och självständiga, och –  ”behärskar svenska språket i tal och skrift”.

– Det handlar om säkerheten. Om det skulle hända någonting på arbetsplatsen så ska de anställda kunna förstå vad som händer, säger enhetschefen Kornnikar Ruangpung.

Hon menar att man också behöver kunna läsa säkerhetsföreskrifterna och kunna kommunicera med barnen om man städar på förskolor i kommunen.

Även Umeå universitet kräver att städarna har ”goda kunskaper i svenska i tal och skrift”. Personalsamordnaren Birgitta Bygdemark hänvisar även hon till säkerheten och att kunna läsa universitetets intranät.

– Man ska kunna kommunicera med kamraterna i gruppen och kunderna ute i husen.

Lina Aldén är docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och har forskat om utrikes föddas integration på arbetsmarknaden. Forskningen visar tydligt att kunskaper i svenska ökar chansen att komma in på arbetsmarknaden. Hon menar att språkkrav i annonser kan vara ett sätt att minska antalet ansökningar.

– Jag tror inte det handlar om att man inte vill anställa utrikes födda annat än i kanske enstaka fall. Men det kan vara ett sätt att minska ansökningspoolen. Kräver man språkkunskaper måste man både ha varit i Sverige ett visst tag och en förmåga att ta till sig ett nytt språk. Det kan vara ett sätt att välja ut personer som har en högre förmåga, säger hon.

Andel annonser med orden ”svenska” och ”tal och skrift”

Ett företag som gått åt motsatt riktning är alltså Hemfrid där Sylvia Namataka jobbar. De säljer städning, både till företag och privatpersoner. Här hade man tidigare krav på talad svenska i sina annonser, men för ungefär ett och ett halvt år sedan valde man att slopa kravet helt. Nu kräver man i stället grundläggande kunskaper i svenska eller engelska i de annonser som ligger ute på Platsbanken.

– För att kunna attrahera riktigt bra medarbetare kan vi inte ha de kraven. Och det finns också väldigt mycket bra tekniska möjligheter. Google translate är exempelvis suveränt för att ändå göra sig förstådd, säger företagets vd Maria Andersson.

I stället för språkkrav får de anställda under intervjun göra ett arbetsprov i en låtsaslägenhet på företagets kontor. De anställda erbjuds också gratis svenskundervisning efter arbetstid.

– Jag är helt övertygad om att kombinationen svenskutbildning och arbete är vägen till integration. Man behöver inte stirra sig blind på traditionell SFI och gå det först, säger Maria Andersson som tror att det gått slentrian i att kräva kunskaper i svenska hos många arbetsgivare.

– Det är klart att det är enklare. Men då kommer man inte framåt om det bara ska vara enkelt i början. Vi får ett större urval och det leder till bättre kompetens på sikt.

Sylvia Namataka läser just nu svenska genom jobbet på måndagskvällarna och SFI på tisdagskvällarna. Det blir en hel del plugg på kvällar och helger.

– Om vi ska stanna här behöver vi lära oss svenska. Inte bara för att få ett jobb utan för att bli en del av samhället.

 

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.