Det går att bryta gruppens grepp

Genom årtusendena har det varit livsviktigt för människor att tillhöra en grupp. Människan har haft svårt att överleva på egen hand. Därför har det blivit ett grundläggande mänskligt beteende att sluta sig samman i en grupp, och tycka att ”de egna” är bättre än andra. Det spelar ingen roll om gruppen är släkt, har samma hudfärg eller bara av en slump placerats i samma skolklass. Människans hjärna är snabb på att sortera och placera in människor i olika kategorier: Är den vi möter en vän ­eller en fiende, ofarlig eller farlig?

Hur det här fungerar beskriver de tre författarna till boken ”Gruppens grepp”: sociologen Mikael Klintman, psykologiforskaren Andreas Olsson och kulturjournalisten Thomas Lunderquist.

Grupptänkandet har hjälpt människan att överleva. Sam­tidigt kan det leda till fruktansvärda konsekvenser, som diskriminering, fiendskap, krig och folkmord.Men vi har också motsatta drivkrafter som är lika grundläggande: Vi är bra på att samarbeta och vi hjälper varandra.

Dessutom har vi en kraftfull förmåga att lära oss tänka på nya sätt. Vi kan ha fördomar, men om vi får bevis på att fördomarna inte stämmer kan vi snabbt ändra oss.

Flera saker kan hjälpa oss att ompröva våra bilder om ”de andra”. En är att man faktiskt träffar människor utanför den egna gruppen. Där har politikerna ett stort ansvar för motverka segregering i samhället, menar författarna.