Tidningen Modern Psykologi beskriver ett experiment där en kvinna fick fylla i en enkät om sina åsikter i olika frågor. När kvinnan fyllt i enkäten fick hon i ett samtal med försöksledaren motivera varför hon svarat som hon gjorde.

En fråga gällde om hon var positiv eller negativ till att alla barn skulle erbjudas gratis läxhjälp. Försöksledaren frågade kvinnan varför hon hade svarat att hon var negativ till det. Kvinnan tänkte efter en stund och gav sedan en motivering.

Men i själva verket hade kvinnan inte alls svarat att hon var negativ till gratis läxhjälp. Hon hade svarat att hon var positiv till det. Men det kom hon inte ihåg i samtalet med försöksledaren, och hon accepterade hans påstående.

Det är alltså frågan om en efterhandskonstruktion. Man tror att man har haft en uppfattning, och försöker då komma på en förklaring till varför man tyckte så. Fenomenet kallas ”beslutsblindhet” och flera studier har visat att det förekommer. Just den här studien gjordes av forskaren Thomas Strandberg vid Lunds universitet. Hypotetiskt skulle fenomenet kunna utnyttjas till att manipulera människors åsikter i politiska frågor.