Undersköterskor räddade kvar labbet

Det är en sval försommarkväll och Monika Hellström har redan hunnit jobba några timmar när hon och kollegerna Margaretha ”Maggan” Vikman och Nadja Ståhl bjuder på hembakat i personalrummet. Hittills har det bland annat varit en gipsning, berättar Monika Hellström. Någon vända upp till laboratoriet har det också hunnit bli med de smala glas­rören fyllda av röd vätska. Sedan ett drygt år till­baka är det undersköterskorna som på helgerna efter klockan 17 och på veckodagarna efter klockan 22 själva kör analysen av de flesta prover som tas på Kalix sjukhus, inte bara akutens.

Monika är liksom Nadja och Maggan laboratorie­undersköterska, eller labb-uska som de kallar sig numera. Det är en titel de bär med stolthet, för plötsligt har undersköterskorna på enheten blivit extra värdefulla. Brist­en på biomedicinska analytiker, som är den yrkesgrupp som fortfarande har helhetsansvaret för sjukhusets laboratorieverksamhet, är stor i hela landet och i Kalix blev det till slut ett arbetsmiljöproblem. Biomedicinarna fick för lite återhämtningstid och Vårdförbundet slog larm. De var för få, särskilt kvällar och helger var ett problem. Det kändes ett tag som att hela akutverksamheten var hotad, säger Nadja Ståhl. För hur skulle sjukhuset klara sig utan möjligheter att analysera patienternas prover?

– Det här hade nog blivit en jourcentral eller liknande om vi inte kunnat ha kvar labbet, tror Maggan Vikman.

Då kläcktes idén att undersköterskorna skulle kunna ta en del av ansvaret. De biomedicinska analytikerna i Kalix skräddarsydde en utbildning och i februari 2017 var 15 undersköterskor redo att köra i gång. Om det dyker upp frågor kan de ringa laboratoriet vid Sunderbyns sjukhus i Luleå.

– Vi har fått en fantastisk stöttning både från våra biomedicinska analytiker och från Sunderbyn, säger Maggan Vikman, som numera jobbar mest med administration då nattpassen slet för mycket.

Att sköta proverna tar cirka 20 procent av undersköterskornas arbetstid, övrig tid är det de vanliga arbetsuppgifterna på akuten som gäller. Monika Hellström visar det rum strax intill personalrummet där de centrifugerar proverna innan de tar dem en våning upp till laboratoriets maskiner.

– Tio minuter tar det att centrifugera. Det känns som en evighet när man har en strokepatient där varje minut räknas, säger Monika Hellström.

Vi har fått en fantastisk stöttning både från våra biomedicinska analytiker och från Sunderbyn.

Uppe på labb placerar hon provrören i en maskin som gör en analys och svaren skickas sedan ner till läkaren som kan bedöma om patienten kan åka hem eller behöver läggas in för behandling.

– Vi har ju långväga patienter, en del åker över 15 mil från byarna i norra Övertorneå. Då vill man inte gärna skicka hem dem innan man vet svaret, säger Nadja Ståhl.

Ett exempel på de typer av patienter som akuten inte hade kunnat ta emot om inte laboratoriet varit bemannat på kvällar och nätter, är personer som man misstänker drabbats av en stroke. På sjukhus-slang kallas de en ”rädda hjärnan”. Det är alltså en patient som snabbt måste få vård för att inte hjärnfunktionen ska skadas.

Nadja Ståhl, som är facklig-politisk ansvarig för Kommunal i Norrbotten, säger att den nya laboratoriekompetensen är ett viktigt steg mot att jobba med karriärutveckling för undersköterskor. Vad undersköterskor har för befogenheter varierar ofta mellan olika sjukhus, påpekar hon. Själv har hon nyss bytt jobb till akuten på Sunderbyn sjukhus där undersköterskorna har ett självständigt ansvar för att utföra hjärt- och lungräddning, en uppgift som i Kalix ligger på sjuksköterskorna.

– Jag tror att en undersköterskelegitimation kan hjälpa oss att definiera vad vi får göra och också ge oss lön för det, säger hon.

Att projektet med labb-uskor varit lyckat märks inte minst på intresset från andra sjukhus i länet som vill ta efter modellen. Något lönepåslag har det dock ännu inte blivit.