Värken i kroppen gjorde att Louise Nilsson inte kunde fortsätta att jobba heltid som personlig assistent. Hon fick diagnosen fibromyalgi, en sjukdom som innebär långvarig smärta och värk i musklerna. Hon fick beviljad sjukersättning på halvtid och fortsatte att arbeta halvtid som personlig assistent. Arbetstiden uppgick till 80 arbetstimmar och 24 jourtimmar i månaden.

Men som KA tidigare skrivit om fick Louise Nilsson ett beslut från Försäkringskassan om att hon bara fick arbeta 80 timmar inklusive jourtid. Försäkringskassan menade att hon arbetat för mycket för att få ersättning på halvtid. En tid senare landade ett till brev från Försäkringskassan i Louise Nilssons brevlåda. Där fanns ett återbetalningskrav på drygt 360 000 kronor, ett krav som grundade sig på utbetalningar sju år tillbaka i tiden.

– Under alla år har jag hela tiden skickat in tidrapporter som Försäkringskassan godkänt. Jag förstår inte hur det kan ha tagit dem sju år att komma på det här. Det kom som en chock. Jag fick sälja lägenheten och flytta ut i sommarstugan för att klara av att betala tillbaka hela summan, säger Louise Nilsson.

Försäkringskassan kan återkräva felaktigt utbetalad ersättning tio år tillbaka i tiden. Enligt Försäkringskassans regler kan en person bli återbetalningsskyldig om personen själv borde ha insett att utbetalningen varit felaktig. Myndigheten kan inte kommentera enskilda fall, men i ett mejl till KA skriver Fredrik Falk, verksamhetsområdeschef för återbetalning på Försäkringskassan:

”Även Försäkringskassan kan göra fel och när myndigheten gör fel kan personen ändå bli återbetalningsskyldig om den skäligen borde ha insett vid utbetalningstillfället att utbetalningen var felaktig.”

Kommunals förbundsjurist Phillip Eldon känner igen problematiken. När det gäller just medlemmar som får sjukersättning på deltid och samtidigt arbetar oregelbundet har han märkt att Försäkringskassan oftare drar in eller minskar sjukersättningen. Phillip Eldon tror att det kan ha ett samband med att Försäkringskassan granskat ersättningen för personlig assistans hårdare.

– Det kan vara så att kassan i samband med granskningen av assistansen upptäckt fall där assistenter arbetat för mycket för att få den nivån av sjukersättning, säger han.

Försäkringskassans regler innebär att den som får sjukersättning på halvtid ska arbeta fyra timmar om dagen, aktiv arbetstid och jourtid inräknat. Louise Nilsson hade arbetat mer i vissa perioder. Hennes sjukdom gör att hon har lättare att arbeta längre pass för att sedan få en längre viloperiod mellan passen.

– Det är nästan omöjligt att få till så regelbundna arbetstider som personlig assistent. Reglerna gör att du blir närmast oanställningsbar. Det är sorgligt, jag har hela tiden velat arbeta så mycket jag orkat för att göra rätt för mig. Och jag har varit noggrann med att redovisa mina arbetstider för Försäkringskassan, säger Louise Nilsson.

Phillip Eldon håller med om att Försäkringskassans regler ställer till det för många kommunalare, som ofta arbetar oregelbundna arbetstider.

– Det är svårt att få det att fungera i många av kommunalarnas yrken. Det ställer till det både för arbetsgivare och anställda, säger han.

För att få arbeta oregelbundna tider krävs ett medicinskt skäl. Det kan behöva styrkas av ett medicinskt intyg som visar att sjukdomsbilden gör att oregelbundna arbetstider fungerar bäst.

– Det är viktigt att få medicinskt belägg i förväg. För att inte riskera att bli återbetalningsskyldig är det viktigt att få klartecken från kassan redan innan man börjar arbeta oregelbundet, säger Phillip Eldon.

I dag får Louise Nilsson inte någon sjukersättning. Hon försöker klara sig på att jobba som personlig assistent i den mån hon orkar på grund av sin sjukdom.

– Jag försöker återhämta mig från det som hänt. Men jag litar inte på samhällssystemen längre, säger hon.