En av valets huvudfrågor handlar om hur nyanlända och ungdomar lättare ska komma in på arbetsmarknaden. Frågan är om de modeller som föreslås strider mot svensk och internationell rätt.

Så här se de tre olika modellerna ut:

Etableringsjobb

LO, Unionen och Svenskt Näringsliv enades i slutet av förra året om en modell de kallar Etableringsjobb. I våras blev det klart att den stöds av regeringen.

Nyanlända och långtidsarbetslösa kan anställas på en visstidsanställning i upp till två år, med normalt en månads uppsägningstid.

Arbetsgivaren betalar lite mindre än hälften av den kollektivavtalsenliga lönen, resten skjuter staten till. Efter skatt ska inkomsten motsvara lägstalönen i avtalet efter skatt. En del av arbetstiden ska kunna användas till utbildning i svenska eller annat. Utbildning på arbetsplatsen ska ske i samråd med arbetsgivaren.

Etableringsjobb ska enligt parternas överenskommelse kunna ges till nyanlända som har fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna, ungdomar under 25 år som varit arbetslösa i minst sex månader och de över 25 år som varit utan jobb i minst ett år.

Efter två år ska den automatiskt övergå i fast anställning.

Systemet ska på prov gälla i fem år.

Överenskommelsen omfattar inte bemanningsföretag eller företag utan kollektivavtal.

Inträdesjobb

Alliansen föreslår Inträdesjobb. Det är en ny anställningsform för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen.

Lönen ska enligt lag vara 70 procent av gällande ingångslön i branschen enligt kollektivavtal. Men högst 21 000 kronor i bruttolön per månad.

30 procent av arbetstiden ska anses gå till att lära sig arbetet eller till utbildning. Men något krav på arbetsgivaren att ordna sådan utbildning finns inte.

Det arbetsrättsliga skyddet motsvarar en provanställning som kan avslutas på dagen. Efter två år övergår den i tillsvidareanställning.

Anställningen får innehas i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.

Anställningsformen kan kombineras med nystartsjobb.

Lärlingsanställning

Sverigedemokraterna föreslår Lärlingsanställning. Deras förslag liknar väldigt mycket Alliansens förslag om Inträdesjobb.

Skillnaden är att den inte direkt riktar sig till nyanlända utan ska omfatta alla som saknar gymnasieexamen oavsett ålder och ursprung.

Lärlingsanställning ska motsvara en provanställning i tre år.

Lönen ska enligt lag utgå som en procentsats på det gällande kollektivavtal som parterna i branschen har enats om. Hur stor den procentsatsen ska vara vill SD hålla öppet och utreda vidare tillsammans med parterna.

Den lön som betalas ut ska inte ersätta andra inkomster eller försörjningsstöd.

Lärlingsanställning ska finansieras genom att slopa nystartsjobben.

 

Kritiken från regeringen, Vänsterpartiet och från facklig håll är att Inträdesjobb och Lärlingsanställning strider mot den fria förhandlingsrätten enligt lag och internationella konventioner. De menar att förslagen också kan vara diskriminerande, vilket också kan strida mot lag och internationella konventioner.

Så här står det i den svenska grundlagen, Regeringsformen.

”2§ Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408).

19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).”

Den europeiska konventionen som det hänvisas till i lagen slår fast att fackföreningar inte får hindras att förhandla om lönen och att diskriminering på grund av etnicitet eller ålder inte är tillåten. Samma sak säger de ILO-konventioner som Sverige har undertecknat. EU:s rättighetsstadga, som är lag i Sverige, slår också fast dessa rättigheter och friheter.

Kommunalarbetaren har talat med två svenska jurister för att be dem kommentera de tre modellerna som nu diskuteras.

Så här säger Dan Holke, jurist på LO-TCO Rättsskydd:

Inträdesjobb och Lärlingsanställning:

– Förslaget är ett solklart ingrepp i den fria förhandlingsrätten. Jag tror inte att det finns någon tvekan om detta. Syftet är att vissa arbetstagare inte ska omfattas av kollektivavtalets lönebestämmelser. De ska utföra samma arbete till lägre lön.

– Om detta också är diskriminering är mer osäkert.

Etableringsjobb:

­– Jag ser stor skillnad mellan Inträdesjobb, Lärlingsanställning och Etableringsjobb. I det sistnämnda är det parterna som kommer överens. Då kan det inte handla om inskränkningar i den fria förhandlingsrätten.

Ann Numhauser-Henning, jurist och professor i civilrätt, tidigare prorektor vid Lunds universitet säger att ytterst är det en domstol som får pröva om förslagen är diskriminerande.

Så här bedömer hon Inträdesjobb:

– Vid alla förslag behöver man göra en rättslig bedömning om de innebär en diskriminering utifrån etnicitet eller ålder. Det är tillåtet inom vissa ramar när det gäller ålder om det handlar om sysselsättning och arbetsmarknad. Det kan också vara tillåtet med indirekt diskriminering när det gäller både ålder och etnicitet.

– Då ska det vara motiverat utifrån berättigade mål och åtgärderna ska vara lämpliga och proportionerliga.

Lärlingsanställning:

– Den liknar mycket Inträdesjobb så där får liknande bedömningar göras om det kan handla om indirekt diskriminering.

Etableringsjobb:

– Min bedömning är att den skulle anses vara proportionell (rimlig) eftersom det är en överenskommelse mellan parterna.

­– Men också här får man titta på det berättigade syftet. Då får man också här ställa frågan om vad de nyanlända annars skulle ha tjänat och hur stor möjligheten är att de skulle få ett jobb med en lön överhuvudtaget. Detta är bedömningar som får vägas på guldvåg.

­– Det är inte givet att Etableringsjobb anses vara proportionellt bara för att det är en partsöverenskommelse. Arbetsdomstolen har i tidigare fall konstaterat att kollektivavtal har ägnat sig åt indirekt diskriminering som inte var motiverad. Det handlade då om föräldralön som i praktiken bara betalades ut till mammorna.

Ann Numhauser-Henning säger att när det gäller den fria förhandlingsrätten kan ju parterna ha synpunkter på att den inskränks med Inträdesjobb och Lärlingsanställning. Men lönen är relaterad till lägsta lön i kollektivavtal.

­– Helt klart är det ju i alla fall att det är främmande för den svenska modellen att lön regleras i lag och inte i förhandlingar mellan parterna.

Trots kritiken och risken för att bryta mot svensk och internationell rätt står Alliansen och Sverigedemokraterna fast vid sina förslag.

Annika Qarlsson, Centerns talesperson för arbetsmarknad, integration och arbetsmarknad, säger att det viktigaste är att nyanlända och ungdomar får jobb.

­– Då får vi ta att det kan strida mot den fria förhandlingsrätten eller vara diskriminerande.

Hon säger att Allianspartierna har diskuterat om deras förslag till Inträdesjobb skulle kunna vara diskriminerande.

­– Men vi har valt att inte ändra förslaget. Det är ju till för dem som inte får jobb på annat sätt.

Tidigare har Alliansen uppmanat parterna att ta fram ett förslag som underlättar för de nyanlända att få jobb. Men det förslag som parterna tog fram, Etableringsjobb, gillas inte av Alliansen eller SD.

Dels för att det staten ska betala en stor del av notan och dels för att bemanningsföretag och företag inte omfattas.

– För arbetsgivaren blir det också dyrare att anställa med Etableringsjobb jämfört med vårt förslag. Det stänger arbetslösa ute, säger hon.