Baudin överraskad av språkproblemen
Kommunals ordförande Tobias Baudin säger att bristande svenskkunskaper i äldreomsorgen är ännu större än han tidigare förstått. Det har blivit tydligt för hela förbundsledningen under de senaste veckornas valturné. Han vill att äldreomsorgen får en betydligt större plats i valdebatten.
I juni avslöjade Kommunalarbetaren att bristen på personal inom äldreomsorgen gör att arbetsgivare anställer personal som inte har tillräckliga kunskaper i svenska. Kommunals ordförande Tobias Baudin sade då att han kände till problemet och riktade hård kritik mot arbetsgivare som låter personer som inte kan språket arbeta självständigt, utan handledning och utbildning i svenska.
Trots detta har han överraskats av hur utbrett det är när han rest runt de senaste veckorna och träffat medlemmar inför valet.
– Jag är förvånad över att det är så pass stort och utbrett. Det spelar ingen roll om jag är i Haparanda, Övik, Falun eller Sölvesborg. Den sommar som har varit har det varit väldigt svårt att hitta vikarier, för det första med utbildning, men många vittnar också om att de som kommer har bristfällig svenska, säger Tobias Baudin.
Har du själv träffat personal som har haft svårt med språket?
– Ja jag har mött personer som jag själv har haft svårt att kommunicera med och då undrar jag hur de gör när de kommunicerar med de äldre. Jag förstår att medlemmarna känner frustration, för om det inte funkar med språket så får stressade och pressade undersköterskor agera språklärare och handledare för att man varken har språket eller utbildning.
Tobias Baudin säger att det bör vara ett krav för att få jobb i äldreomsorgen att kunna svenska språket. Om arbetsgivaren ändå har anställt någon som inte är tillräckligt bra på svenska, är det viktigt att man inte får arbeta självständigt utan erbjuds såväl handledning som språkutbildning.
– Det är arbetsgivarnas ansvar. Jag har precis varit i Strömstad och där har det funkat som det ska, för där har de som inte kan språket fått extratjänster i stället, säger Tobias Baudin.
Han nämner också Linköping, där man tagit beslut om att det ska finnas ett språkombud på varje äldreboende, som är utöver den ordinarie bemanningen.
Det har kommit många till Sverige de senaste åren och de behövs verkligen i äldreomsorgen. Tror du att man har haft för bråttom med att få in dem i arbete och underskattat behovet av svenskkunskaperna?
– Ja jag tror att det är så. Det är också så att många kopplar ihop nyanlända med enkla jobb, men inom äldreomsorgen och vården finns inga enkla jobb. Det är ingen bra plats att vara på om man inte kan språket.
Nyligen skrev Kommunalarbetaren i ett reportage om hur äldreomsorgen inte är en stor valfråga, trots att det är Sveriges sjukaste bransch och kommuner ändå skär ner på verksamheten. Tobias Baudin håller med om den bilden.
– Att äldreomsorgen är pressad och i ett krisstadium, det stämmer. Det spelar ingen roll var man är, alla säger att vi måste få fler kolleger. Jag har själv drivit på att äldreomsorgen får alldeles för lite utrymme i valdebatten. Den måste få väldigt mycket större plats. Svensk äldreomsorg går på knäna och man måste investera.
Medan äldreomsorgen är långt ner på agendan den här valrörelsen, har sjukvården desto större plats. Tobias Baudin säger att det självklart är bra och viktigt, men tycker att det glöms bort att äldreomsorgen påverkar köerna i sjukvården. Om det inte finns nog med platser på äldreboenden och tillräckligt med utbildad personal ute i äldreomsorgen, gör det att äldre multisjuka vårdas på sjukhus när de skulle kunna tas om hand i äldreomsorgen, menar Baudin.
– Nyckeln till en bättre sjukvård finns i äldreomsorgen.
Just nu råder en stor oro inom fackföreningsrörelsen och socialdemokratin för hur många LO-medlemmar som kommer att rösta på Sverigedemokraterna i valet om drygt en vecka. Tobias Baudin säger att han följer med i opinionsmätningarna som alla andra, men att han inte själv märkt av att fler medlemmar verkar sympatisera med Sverigedemokraterna. Han tror däremot att det finns en risk för att människor hittar svaren på språkproblemen i äldreomsorgen i rasistiska förklaringsmodeller.
– Får man inte nog med resurser och det samtidigt kommer människor från andra länder som inte kan språket så är det klart att det finns en risk att man vänder sig mot varandra.