Katarina Tomic, forskare vid Umeå ­universitet, har tillsammans med forskare på Uppsala universitet och Karolinska Institutet genomfört en studie om vården för män med prostatacancer. 

– Män med hög inkomst hade en bättre vård rakt igenom jämfört med de med lägre. Och så ska det ju inte vara, säger hon.

 

LÄS OCKSÅ: ”Det viktigaste är att sluta röka”

 

Män med högre inkomst fick tidigare diagnos, ofta i samband med en hälso­undersökning. Män med lägre inkomst fick oftare diagnosen senare, när de redan börjat märka av symtomen, och då är sjukdomen svår att bota. 

Männen med högre inkomst fick också vänta kortare tid, fick oftare botande behandling och hade bättre överlevnad.

Utbildning följde samma trend: Män med högre utbildning fick bättre vård.

– Jag tror det kan vara så att högutbildade oftare söker för att testa sig, de kanske trycker på mer för att komma fram tidigare, de kanske kan formulera sig bättre, säger ­Katarina Tomic.

Hon tror också att det kan vara så att läkarna omedvetet bemöter patienter olika.

Ett så kallat PSA-test kan göra att sjukdomen upptäcks på ett tidigare stadium. Mer än hälften av alla män över 50 har varit och testat sig. Man har rätt att få göra testet, men en del nekas ändå.

– Många män säger att de sökt och velat lämna PSA-prov och blivit nekade. Vissa gör inget mer, andra går till en annan vårdcentral. Det är inte jämlikt, det är en grupp som hamnar i kläm, säger Katarina Tomic.

Om alla män över en viss ålder kallades till test skulle fler cancerfall upptäckas tidigare. Men Socialstyrelsen anser att det finns för stora nackdelar med en sådan allmän screening. Prostatacancer utvecklas i många fall så långsamt att den aldrig hinner märkas, den drabbade dör av hög ålder innan cancern orsakar något besvär. Om cancern upptäcks ­tidigt skulle ett antal personer få behandling i onödan – behandling som kan ge biverkningar som impotens och urinläckage.

Katarina Tomic tror att vården i alla fall skulle bli mer jämlik om alla män över en viss ålder kallades till PSA-test.

– Jag tror att det skulle vara ett sätt att jämna ut skillnaderna. Sedan kan man avstå, men då har i alla fall alla fått samma chans, säger Katarina ­Tomic.   

Det här är prostatacancer

● Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Varje år får cirka 10 000 män diagnosen. 
● Prostata är en körtel som män har, den sitter under urinblåsan. Dess viktigaste uppgift är att producera en del av sädesvätskan.
● Cancer uppstår när celler börjar växa snabbt och okontrollerat. Prostatacancer kan i hög grad botas på ett tidigt stadium, innan den spritt sig utanför prostatan, men på det stadiet ger den oftast inga symtom.
● Senare kommer symtomen, som bland annat är problem med att kissa. Man måste kissa ofta, men strålen kan vara svag. Det är även svårt att starta och stoppa och det kan göra ont. 
● När cancern är långt framskriden kan den i regel inte botas helt, men det finns behandling som minskar besvären och förlänger överlevnaden.
● Mer info finns på: www.1177.se och www.prostatacancerforbundet.se.

PSA-test

● PSA är ett enzym i sädesvätska. Det är normalt att en liten mängd av detta finns i blodet. Man kan mäta halten genom ett blodprov. 
● En förhöjd halt kan bero på prostatacancer, men det kan också ha andra orsaker. 
● Om halten är förhöjd går man vidare med andra undersökningar för att se om man har cancer.