Studien heter ”Hot och våld mot bussförare och tågvärdar” och visar att kränkningar och hot mot förare är ett problem i kollektivtrafiken. Forskare har sammanställt statistik över hot- och våldstillbud på två trafikföretag och intervjuat bland annat bussförare. 

– Det har skett en statusförändring i yrket. Det här är något man behöver titta mer på för att kunna öka attraktiviteten i yrket och rekrytera bussförare, säger Anna Anund, forskningschef på VTI, som projektlett studien.

Enligt statistiken över tillbud har inte hot blivit vanligare, men i intervjuer kommer det fram en annan bild. Våld har minskat sedan kontanthanteringen försvunnit, men däremot upplever bussförarna konflikter vid bland annat biljettavisering, vid trängsel i trafiken och vid evenemang som fotbollsmatcher. Det finns en underrapportering av hot och kränkningar mot bussförare, visar studien.

Varför är det så? 

– Det kan vara så bussförarna kan vara osäkra på vad och om de ska rapportera. Glåpord ses som en del av jobbet, säger Anna Anund.

Bussförarna måste också känna att rapporteringen leder till långsiktig förändring, menar Anna Anund.

Det finns en otydlighet kring hur förare ska agera när en passagerare inte vill betala. Biljettkontrollen är förarnas ansvar samtidigt som chefer inte vill att förarna ska ta risker om någon inte vill visa upp biljett. 

– Det måste bli tydligt vad som är bussförarens uppgift. I dag är det mycket upp till dagsformen om föraren ska orka ta en strid. Det är inte gynnsamt för någon.

Nyckeln är, menar Anna Anund och hennes kollegor, mer samverkan mellan beställare och utförare och att ta fram och kommunicera riktlinjer för hur förarna ska agera vid specifika situationer, men även kameraövervakning, regelbunden utbildning i konflikthantering men också tydlig skyltning i bussarna om vilka regler som gäller.

Är arbetsgivare medvetna om hur situationen ser ut för förarna?

– Det varierar. När frågor kommer upp hur man använder statistiken i det strategiska arbetet visar det att man inte alltid tänker så. Man har inte den formen av säkerhetskultur. Det här måste komma uppifrån. Vi hoppas att studien ska medvetandegöra situationen. 

Fotnot: Läs hela studien här (i PDF-format).

Om studien

Studien genomfördes 2016–2017 med finansiering från AFA Försäkring och inom ramen för Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.
Till studien har det funnits en referensgrupp med personer från Arbetsmiljöverket, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Malmö högskola, Kommunal, Nobina, Arriva och Skånetrafiken.