Viktoria Sundström.

”Att sitta hos en människa som närmar sig livets slut tycker jag är bland det viktigaste jag kan göra. Det ingår i vårt jobb som undersköterskor, men det är inte en enkel uppgift. Vi har lärt känna människan som nu ska dö, hjälpt henne med allt från att klä på sig på morgonen till att komma ut i den friska luften. Ofta har hon berättat mycket om sitt liv för oss och vi har lärt känna henne. Men så en dag är det dags för henne att lämna. 

För mig är det viktigt att göra allt för att ge ett så fint avslut på livet som möjligt. Vi föds, vi dör och ingen människa ska behöva dö ensam. Det är inte alltid som de anhöriga klarar av att vara med ända fram till slutet. Då känns det bra att kunna berätta att ′bara så du vet kommer din förälder inte att vara ensam. 

Visst är det tungt att sitta hos en människa vid livets slut. Men det är också något av det finaste du kan göra för en annan människa. 

Vi i arbetslaget har ett stort stöd av varandra, och vi samlas alltid och pratar efter varje dödsfall. Om hur avslutet blev och vår arbetsinsats, men även om våra tankar och känslor. Det betyder mycket. Jag älskar mitt jobb, och skulle inte kunna tänka mig att jobba med något annat.”