Kommuner nobbar mål för förskolan

När Skolverket för tre år sedan återinförde riktmärket på max 15 barn i storbarnsgrupper och max 12 barn i småbarnsgrupper var det många som hoppades på att situationen i förskolan skulle förbättras. Men fortfarande har sju av tio kommuner för stora grupper. När KA granskar vilka ambitioner kommunerna har för sina barngrupper, visar det sig att Skolverkets riktmärken i många fall ligger långt borta. Ibland ingår de inte alls i kommunernas planer.

Klicka för att se grafiken större!

För att få del av regeringens extrapengar till minskade barngrupper har kommunerna fått uppge för Skolverket när de tror att de kommer nå de rekommenderade nivåerna. En majoritet har svarat att de har Skolverkets riktmärken som målsättning eller egna mål som är på samma nivå eller lägre. Men flera av dessa kommuner har samtidigt svarat att de inte kommer kunna komma ner till de rekommenderade nivåerna förrän 2022 eller senare. 75 av kommunerna uppger att de har satt egna, sämre mål. Två har inte definierat något mål.

LISTOR: Har din kommun sökt pengar till mindre barngrupper? Kolla här!

En av dem är Nynäshamn som satt ett mål på i snitt max 19 barn per grupp. Snittet gäller per förskola. Varje verksamhet får internt göra upp om hur barnen ska fördel­as, men ett uttalat mål är att småbarnsgrupperna ska hållas nere. För Annelie Ohlsson, som är barnskötare på Backlura förskola, innebär det att hon arbetar i en grupp med 27 fem- och sexåringar.  

– Då kan vi hålla nere småbarnsgruppen till 15. Vi hjälps åt mycket och allt går med en bra organisation. Men även 19 barn skulle vara för mycket, säger hon.

Vi träffar henne tillsammans med Therése Hermansson, Ann-Charlotte Bergelin, Katarina Pettersson och Ann-Louise Sonego på Kommunals sektion belägen på Nynäshamns sjukhus. Alla är barnskötare och både arbetsplats­ombud och skyddsombud. 

Barnskötarna Annelie Ohlsson, Ann-Charlotte Bergelin, Therése Hermansson, Ann-Louise Sonego och Katarina Pettersson.

Nynäshamn ligger i toppen av den föga smickrande listan över de kommuner som har störst barngrupper i landet. För barnskötarna vi träffar innebär det en arbetsvardag där det är omöjligt att hinna med varje barn, och där vissa situationer kan vara tuffa att klara av. En sådan situation är läggningen efter lunch, berättar Therése Hermansson som jobbar på förskolan Hallängen i en småbarnsgrupp på 15 barn. Barnen sover ute och alla ska tvättas av, kläs på fleecekläder och stoppas ner i varsin sovsäck.  

– De blir ofta blöta när de ska tvätta sig för vi hinner inte med och då får vi byta kläder också. Det gäller att ha en strategi för i vilken ordning vi lägger ut dem. De som har svårt att somna lägger vi sist så de inte stör de andra, förklarar Therése Hermansson.

Hon andas ut och släpper ner axlarna som för att visa den där känslan i kroppen efteråt.

– Jag tänker varje dag att okej, nu har vi klarat det här för den här dagen! Man lär sig fixa det, men gruppen är för stor.

”Vi ska vara tre heltider, men just nu är vi bara 2,75. Det är tufft, för en ettåring kräver en person i början för att kunna känna sig trygg.”

Therése Hermansson och hennes kolleger berättar om hur de på olika sätt försök­er hantera de stora barngrupperna. De delar upp sig i mindre grupper, har tydliga regler och strategier för alla moment. 

– Vi är proffs på att organisera oss. Vi lös­er det för barnens skull, säger Ann-Charlotte Bergelin. 

Är ni kanske för duktiga?  

– Ja! Svarar alla i kör och brister sedan ut i skratt över hur eniga de är. 

Ett viktigt argument när Skolverket satte sina riktmärken var den forskning som visar att framför allt mindre barn lider av att behöva hantera för många mänskliga relationer. Det här är en verklighet som Ann-Louise Sonego känner väl till. Hennes barngrupp på förskolan Sandskogen består av 15 små barn och arbetsgivaren har flaggat för att det snart kommer bli minst ett till. 

– Vi ska vara tre heltider, men just nu är vi bara 2,75. Det är tufft, för en ettåring kräver en person i början för att kunna känna sig trygg. Det är egentligen en självklarhet, säger Ann-Louise Sonego.

Therése Hermansson bäddar utomhus.​

När KA ringer upp ansvarig politiker i Nynäshamn, barn- och utbildningsnämndens socialdemokratiske ordförande Johan Augustsson, räknar han upp de utmaningar kommunen står inför. Som inflyttningskommun är behovet av nya förskoleplatser stort och i dag väljer i stort sett alla föräldrar att skriva in sina barn i förskolan. Samtidigt har flera lokaler dömts ut på grund av mögelskador och kommunen har fått hyra dyra paviljonghus, ett slags baracker, för att tillfälligt lösa situationen innan nya förskolor står klara.

– Vi har en hög byggnationstakt och först och främst vill vi se till att hålla snittet på 19 barn. Det är prio ett och prio två är att sänka gruppstorlekarna. Men först måste vi säkerställa att vi har en plats till varje barn. 

Målet på max 19 barn per grupp kommer dock bli svårt att hålla redan under våren. Några avdelningar har fått veta att de under en tillfällig period måste ta emot minst ett barn till. Annars lever kommun­en inte upp till platsgarantin. 

När kommer Nynäshamn ha barngrupper i nivå med Skolverkets rekommendationer?

– Inom två, tre år hoppas jag verkligen att vi minskat barngrupperna. Men jag tror inte att vi når Skolverkets rekommendationer då. Vi måste vara realistiska, säger Johan Augustsson.

”Inom två, tre år hoppas jag verkligen att vi minskat barngrupperna. Men jag tror inte att vi når Skolverkets rekommendationer då.”

Att kommunen har brist på lokaler är arbetsplatsombuden runt bordet på Kommunals sektion väl medvetna om. De har påtalat problemen med eftersatt underhåll länge, men menar att arbetsgiv­ar­en inte agerat. Therése Hermansson och hennes kolleger, som strax före jul flyttade ut från en utdömd förskola, har lidit av luftrörsinfektioner och eksem. 

– Vi har larmat om mögel för flera år sedan, men man gjorde mätningar och sedan satte man bara in en luftrenare, säger hon. 

Att personalen inom Nynäshamns förskola har höga sjuktal, i dag ligger det på drygt 8 procent, har dock fått arbetsgiv­aren att pröva en arbetsmiljöåtgärd som är ovanlig inom förskolan – arbetstidsförkortning. Modellen testas under hela 2018 på en förskola, där de anställda arbetar 35 timmar i veckan men får betalt för 40.

Är det bättre för arbetsmiljön att minska arbetstiden än att minska barngrupperna? 

– Det ena utesluter inte det andra. Men vi har ju ont om förskoleplatser, säger Johan Augustsson.