En djurvårdare dödades 2012 av vargar på Kolmårdens djurpark. Senare dömdes djurparken och en chef för vållande till annans död. I augusti förra året avled en djurvårdare på Orsa Rovdjurspark efter att ha attackerats av en björn. Björnen hade slussats till ett hägn bredvid, men lyckades ta sig in i hägnet där djurvårdaren jobbade. Utredning pågår fortfarande.

 

KARTA: Så ser det ut i landets djurparker

 

Fem av landets tolv djurparker som har rovdjur saknar lokala skyddsombud, visar KA:s granskning*. Det är allvarligt, tycker Annette Andersson, regionalt skyddsombud i Skåne. 

– Det är väldigt många unga tjejer i denna bransch, man är rädd om sitt jobb och det är svårt att ställa krav. Det är lite coolt att jobba på djurpark så man vill inte stöta sig med sin arbetsgivare. 

Vad innebär det att inte ha skyddsombud på plats?

–  Det blir sämre. Många risker förbises och man får inte arbetsmiljötänket. 

KA har intervjuat Kommunals lokala eller regionala skyddsombud (RSO) för djurpark­erna. De flesta uppger att dödsolyckorna fick parkerna att se över, och i flera fall skärpa, sina rutiner. 

Christian Hildén, huvudskyddsombud på Kolmården, säger att parken i dag har fler skyddsombud än när olyckan hände. Han tycker att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar bättre och ansvaret för arbetsmiljön har flyttats längre ner, till områdescheferna. I dag går djurvårdarna inte in till några rovdjur alls längre, utan de slussas till ett hägn bredvid om personalen måste gå in. Men i regel går de inte in ensamma till några djur längre.

Båda djurvårdarna som omkom jobb­ade ensamma vid olyckorna. Djurparkerna har olika rutiner för ensamarbete (se karta). 

 

LÄS OCKSÅ: ”Vi går aldrig in ensamma”

 

På Parken zoo i Eskilstuna är Maria Montelius skyddsombud. På arbetsplatsen pratar de mycket om att känna sig trygg. Efter olyckorna på Kolmården och Orsa såg de över vilka djur de går in hos. Mellan olyckorna började de träna djuren med visselpipa för att kunna förflytta dem på håll. Rovdjurens hägn går de inte in i, förutom när djuren slussats till annat hägn. De jobbar ofta ensamma med djuren, men känner sig trygga då de måste följa punkt för punkt i en tydlig checklista.

–  Om jag ska gå in i ett hägn är jag mer trygg om jag själv är den som kollat säkerheten, då vet jag att allt är säkrat och att jag tryggt kan gå in i hägnet. 

Lycksele djurpark, som är ett kommunalt bolag, sticker ut när det gäller ensam­arbete. Där är djurvårdarna ibland ensamma i hela djurparken, det förekommer inte hos övriga som vi har pratat med. 

Maj-Britt Lundqvist.
Maj-Britt Lundqvist.

– På vintern jobbar vi alltid ensamma på helgen. Tänk om något händer hos något farligt djur, då är vi ju utsatta. Vi får ofta inte ta in vikarier om någon är sjuk och då kan man bli ensam en stor del av veckan, säger skyddsombudet Maj-Britt Lundqvist.

Till vargarna går djurvårdarna inte in ensamma efter Kolmården, däremot till andra rovdjur. Björnolyckan har de inte ens pratat om på jobbet. Men i höstas fick de säkrare luckor mellan hägnen så att björnarna inte ska kunna ta sig ut. Maj-Britt Lundqvist tror att det beror på Orsa. 

– Olyckorna har gjort att vi börjat tänka mer på vad som kan hända oss djurvård­are. Jag hoppas att det kommer att öka säkerheten så småningom. 

Annette Andersson, RSO, hjälper till med arbetsmiljöarbetet på Skånes djurpark, som också har ett lokalt skyddsombud. 

–  Olyckan i Orsa hände inte långt efter att jag hade varit där och ställt krav på björnhägnen. Det hade lika väl kunnat hända här, säger hon.

En skillnad mot Orsa är dock att djurvårdarna i Skåne aldrig jobbar ensamma med de stora rovdjuren, inte heller vid slussning av björnar. Det finns även ett nytt larmsystem hos björnarna sedan i höstas. Varje dag kollas elen i stängslen och om björnarna grävt.

– Checklistor hade vi tidigare också. Vi såg över våra rutiner efter olyckan men jag kan inte säga att vi förändrade jättemycket, säger det lokala skyddsombudet Caroline Olsson.

 

LEDARE: Djurparker behöver skyddsombud

 

På Borås djurpark fanns ett säkert system även före dödsolyckorna, säger huvudskyddsombudet Tommy Alexandersson. Det de ändrat är att de varje dag kollar om björnarna grävt och att det finns el i stängslen. 

–   Olyckorna blev en väckarklocka för alla.

I de parker som saknar lokala skyddsombud har de regionala skyddsombuden ofta inte riktigt koll på arbetsmiljön. Allra minst på Frösö zoo. Fackliga ombudet Leif Nilsson får komma dit en gång per år och träffa ägaren när ingen personal är där.

– Hade vi haft en enda medlem så hade vi haft rätt att komma in, men vi har ingen medlem. Det är den krassa verkligheten, säger han. 

När domen kom mot Kolmården för drygt ett år sedan sade Kommunal att de kommer att göra någon översyn av arbetsmiljön i landets djurparker. När jag ringer ombudsman Peter Larsson säger han att den inte blivit gjord, men två dagar senare berättar han att han pratat med sex eller sju regionala skyddsombud för djurpark­er.  

–  Alla de har någon form av handlingsplan eller rutiner. Merparten började göra det när domen kom med Kolmården och jobbade vidare när detta med björnen hände. Något ställe har ensamarbete som de håller på att titta på. Annars var det positivt, säger Peter Larsson.

Flera djurparker har fortfarande en del ensamarbete?

– Ja, i Lycksele jobbar de alltid ensamma på helgerna. Det är inte regelmässigt vill jag säga.

Fotnot: I den här granskningen har KA valt att titta på de djurparker som har rovdjur i betydelsen köttätande däggdjur.