Delade sysslor ska frigöra tid

Vårdavdelningar tvingas stänga och operationer ställs in för att det fattas personal. Inom den närmaste femårsperioden behöver vård­en rekrytera runt 130  000 undersköterskor och 40   000 sjuksköt­erskor.

Samtidigt som rikspolitiker i debatterna för fram att bristen till viss del kan lösas genom att in­föra vårdbiträden för att utföra ”enkla jobb” har majoriteten av regioner och landsting redan ställt om. De har infört en ny yrkeskategori – servicepersonal.

– Vårdnära service är en av nycklarna för att lösa personalbristen. Det har hänt otroligt mycket de senaste månaderna. 70 procent av alla landsting och regioner arbetar nu aktivt med vårdnära service och de andra planerar för det, säger Stefan von Below, ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings nätverk Best Service.

LÄS OCKSÅ: Vårdnära service ger tid till patienterna

Syftet med vårdnära service är att frigöra tid till vård för vårdpersonalen genom att en ny yrkeskategori utför servicearbetet. Allt för att möjliggöra kompetensväxling. Servicepersonalen gör allt det som inte handlar om vård. De tar hand om matbeställningar och delar ut mat, städar runt patienterna, hemgångsstädar och fyller på förråden.

Region Norrbotten var först ut med ett pilotprojekt 2014. Sedan har fler landsting och regioner följt efter. I Norrbotten visar utvärderingar att arbetsmiljön blivit bättre och att det skett en kompetensväxling från sjuksköterskor till undersköterskor. Vårdmiljön har också blivit renare.

– Statusen för undersköterskor höjdes markant, de har fått mer vårdande uppgifter. Men det skulle kunna göras en ännu större kompetensväxling, ­säger Stefan von Below.

I höstas tog Region Östergötland beslut om att införa vårdnära service på alla vårdavdelningar i regionen, efter att ha utvärderat de försök som pågått sedan 2015. Deras beräkningar visar att undersköterskorna kan ägna två timmar mer till vård per arbetspass jämfört med tidigare.

I inledningsskedet var många undersköterskor oroliga. Rykten om att de inte längre behövdes tog fart, men efter en inkörningsperiod visar samtal och enkäter att majoriteten tycker att det blivit bra. Kommunals chef för vård och omsorg Emma ­Ölmebäck tror på en utveckling av vårdnära service i landstingen, och ser inga risker att service­personalen skulle tränga undan undersköterskorna:

– Servicearbetarna är inte en personalkategori inom vården. Det handlar om servicearbete. Landstingsvården är på en nivå där det behövs undersköterskekompetens. Efterfrågan av undersköt­erskor är enorm och med en legitimation kommer de snarare att få arbetsuppgifter som är mer kvalificerade. Då är det bra att man hittar vägar att avlasta dem, säger hon.

LÄS OCKSÅ: I Halland infördes vårdnära service för snabbt

Både arbetsgivare och folk från Kommunal talar mycket och gärna om vad vårdnära service betyder för undersköterskorna. Gruppen som utför det nya arbetet – servicearbetarna – är inte lika sedd. Sanningen är att det funnits stora problem under införandet.

På många håll har det införts för fort, det har varit oklart vilka arbetsuppgifter servicearbetarna egentligen ska utföra och deras utbildning har ibland varit bristfällig. Att den nya personalen får för kort eller dålig utbildning har fått nätverket Best Service att agera. En gemensam utbildningsplattform är högprioriterad och beräknas finnas klar under våren 2018.

– Det går inte att arbeta med vårdnära service om man tror att man ska kunna ta in människor utan att ge dem utbildning. Då skjuter man sig själv i foten. Vi måste likrikta utbildningen och det måste vara en kvalitetsstämpel på den. Servicepersonalen ska in i vårdmiljön och verka i miljö med svårt sjuka människor. De måste få kunskap om allt ifrån städ, hygien och kost till tystnadsplikt och bemöt­ande, säger Stefan von Below.

Tre röster om vårdnära service: 

Lena Admyre,
Projektledare, 
Region Östergötland:

– Vi har beslut om att införa vårdnära service i hela regionens slutna vårdverksamhet. Det är ett jätteprojekt som betyder många nya tjänster. På de fem enheterna vi ska starta nu handlar det om runt 20 nya servicetjänster, alla erbjuds tillsvidareanställning och heltid. Av projektet som varit i gång har vi lärt oss att vi nu tar över personalen i egen regi. Hittills har vi haft det outsourcat.

Valéria Barros,
Servicepersonal och undersköterska,
Sunderby sjukhus, Luleå:

– I dag trivs jag jättebra med jobbet, men när vårdnära service startade 2014 kände vi oss inte välkomna av vårdpersonalen. I dag tycker de att de behöver oss och ser att de får tid till andra arbetsuppgifter. Jobbet är kul då arbetsuppgifterna är varierade och patienterna är positiva till oss med ”röda kläder” (servicepersonalen har röda blusar). Jag ville komma till ett sjukhus för att kolla hur det är. Eftersom jag trivs har jag under tiden läst till undersköterska. Jag är precis färdig så nu arbetar jag halvtid med vårdnära service och halvtid som undersköterska, på samma avdelning!”

Anne-Marie Pettersson,

Facklig företrädare för Kommunal i referensgruppen för vårdnära ­service,
Region Östergötland:

– Vi har brist på vårdpersonal och vårdnära service är en del av lösningen. Genom vårdnära service frigör vi vårdtid och vårdresurser och det är det vi behöver i dag. Jag tror att det är en bra grej. Vi har haft projektet i ett år och vi ser att undersköterskorna fått mer tid för omvårdnad och mätningar har visat att hygienen blivit bättre.”

Illustration: Christina Andersson