Skräpet sätter fart på fantasin

”Hallå, har ni något till oss?”

Kerstin Nordenstam har kommit till Vaggeryds återvinningscentral för att hämta material till barnverksamheten Remida där hon är pedagog. Det är ett ställe som inspirerar barn och personal i Vaggeryds skolor, förskolor och fritidshem till att jobba lekfullt med återbruk.

En stor del av materialet som de jobbar med får de från ett sjuttiotal lokala industrier som levererar restprodukter från tillverkningen. På återvinningscentralen kan det bli lite mer spännande saker.

– Vi ska se vad vi har, säger driftsteknikern Kristina Ågren och går in i en av containrarna, där saker som vaggerydsborna tröttnat på kan skänkas till olika organisationer.

LÄS OCKSÅ: Vad händer med dina sopor? 

I lådan med Remidas namn på ligger lite smått och gott som rivjärn, stekspadar, ramar och skedar.

– Å vad bra, har ni någon diskbänk också kanske? De ska bygga ett lek-utekök på en skola så det skulle vara bra, säger Kerstin.

– Vi hade en härute men den har gått. Skriv det på önskelistan, säger Kristina och pekar på griffeltavlan där det redan står saker som rostfritt, virkade dukar, LP-skivor, kammar och akvarium. Allt är sådant som det finns planer på att använda i arbetet med barnen.

Devisen på Remida är att det mesta går att använda igen. Foto: Kajsa Juslin

För själva grundtanken med Remida är att inte köpa saker utan att återbruka det som andra vill bli av med. Det märks redan utanför deras entré. Ett stort blomsterarrangemang klättrar på en vitmålad lastpall och bredvid på marken lyser färgsprakande pumpor.

– Solrosorna och pumporna kommer från komposten på återvinningscentralen och den där gjorde en konstnär av en stor ek vi hade liggande här på parkeringen, säger Kerstin och pekar på en svårbestämbar figur med snällt ansikte och bekväma platser att sitta på.

FILM: Tre myter om återvinning

– Den där kan bli lite vad som helst i besökande barns fantasi. En soffa, en björn eller kanske ett vikingaskepp. Och det är tanken med allt här, säger hon och visar in i lokalen där det står ”Skräp är det som återstår när fantasin tagit slut” på väggen.

”Vi vill inte ha färdiga leksaker som bara går att änvända till en sak. Barnen ska få använda sin fantasi”

Längst in ligger lagret som är hjärtat i verksamheten. Väggarna är klädda med bokhyllor fullproppade med allt från majblommor och kulor till kakelplattor och stora metallcylindrar. Däremot lyser leksaker och gosedjur med sin frånvaro. Barnskötaren Åsa Karlsson, som också jobbar i verksamheten, berättar att det finns en anledning.

– Vi vill inte ha färdiga leksaker som bara går att använda till en sak. Barnen ska få använda sin fantasi, säger hon.

– Ja, vårt mål är att utveckla barnens kreativitet, säger Kerstin.

Att lagret lockar till lek utan att ha några leksaker blir tydligt när en barngrupp från Fågelfors förskola kommer på besök med barnskötarna Emma Törnblom och Annelie Sandberg. Fyraåriga Alexandria går runt med en cd-skiva hon hittat.

– Den är fin och jag kan titta genom hålet, säger hon och spanar på hur kompisarna utforskar allt som finns där.

– Vi har aktivt valt att inte köpa in leksaker till förskolan, säger Emma Törnblom. Vi kan komma hit och låna saker gratis som barnen har mycket roligare med och när de tröttnat lämnar vi tillbaks dem så att någon annan kan låna. Vi tog hem lite käppar förut. De blir allt möjligt i lek-en, som fiske­spön och dusch.

Just nu har de tema bubblor på förskolan och Kerstin har förberett en lek. En silverbricka står lastad med saker från återvinningscentralen som rivjärn, saxar, isskrapa, silar och stekspadar.

– Tror ni att det går att blåsa såpbubblor med det här? frågar hon barnen.

– NÄÄÄ, kommer svaret snabbt från en enig grupp som sedan med stora ögon ser på när Kerstin blåser stora bubblor med ett rivjärn.

Sedan blir det bubbelfest. Ivriga barn blåser lyckligt bubblor ur silar och stekspadar på den regnvåta asfalten ute på gården. De går därifrån fyllda med pysselglädje, utan att ha några saker med sig att ta hem. Och det är just det som är meningen, förklarar Kerstin.

– Vi jobbar ju med återbruk. Allt som används här ska kunna användas igen. Om barnen hade pysslat ihop något av papper, metall och trä och tagit hem är risken stor att det skulle slängas så småningom. Det vi gör stannar nästan alltid här eller på förskolan.