Men jämfört med ett annat äldreboende, som använts som referens, är både sjukfrånvaron betydligt lägre och den upplevda hälsan betydligt bättre på Svartedalen. Just den aspekten tryckte undersköterskan Jennie Anttila på när KA gjorde reportage från Svartedalen förra sommaren.

– När man går hem för dagen är man varken trött i huvudet eller i kroppen, sade hon till Kommunalarbetaren då.

Hon var en av 17 nya undersköterskor som anställdes för att täcka upp för den minskade arbetstiden.

Projektet har efter 18 månader kostat Göteborg 9,8 miljoner kronor. Samtidigt, har forskaren Bengt Lorentzon räknat ut, minskade statens kostnader för arbetslöshet med 4,7 miljoner kronor.

Sjukpenningkostnaderna har ökat, som ett resultat av löneökningarna sedan starten i februari 2015, med knappt 22 000 kronor totalt under 18 månader.

Innan försöket startade låg sjukfrånvaron på 6,4 procent av den totala arbetstiden, på Svartedalen. På referensboendet Solängen var det 7 procents sjukfrånvaro. I början sjönk sjuktalet under sextimmarsdagen, men har ökat igen det sista halvåret, till 6,3 procent.

På Solängen har under samma period sjukfrånvaron ökat stadigt, och är nu uppe i 12,8 procent. I genomsnitt har alla äldreboenden I Göteborg en sjukfrånvaro på 12,2 procent.

Den långa sjukfrånvaron är efter 18 månader 2,8 gånger högre vid Solängens boende.

Den upplevda hälsan visar också på betydligt bättre resultat på Svartedalen.

På frågan om de anställda upplever hälsan som god svarar 77 procent ja på Svartedalen mot 49 procent vid Solängen. 75 procent anser sig vara pigga på Svartedalen jämfört med 38 procent vid referensboendet.

Försöket med sextimmarsdag ska pågå till och med årsskiftet.