Anne Axelsson och Emma Kollheim i Krylbo. Bild: Per Groth

Skadedjur ökar i Sverige. Särskilt vägglöss blir ett allt vanligare problem. På 90-talet gjorde saneringsföretaget Anticimex en handfull saneringar per år, i dag gör de 10  000-tals. Orsaken tros vara att vi reser mer och får med oss vägglöss i bagaget.

Eftersom skadedjuren ökar blir det också ett allt vanligare arbetsmiljöproblem för exempelvis de kommunalare som jobbar i andra personers hem. En personlig assistent, som vill vara anonym med hänsyn till brukaren, berättar att hon och hennes kollegor mår dåligt av att gå till en brukare som har vägglöss. De är rädda för att få med sig djuren hem. Personalen har fått skyddskläder i väntan på att en andra sanering ska göras. 

– Det är psykiskt påfrestande att gå in i en sådan miljö. Vilka omständigheter ska vi som personal behöva vistas i?

 

LÄS OCKSÅ: Är det farligt med skadedjur?

 

Hemtjänsten i Krylbo har i stället problem med kackerlackor. Skyddsombudet Anne Axelsson lade skyddsstopp när djuren upptäcktes i en vårdtag­ares lägenhet – men Arbetsmiljöverket hävde stoppet med hänvisning till att det inte fanns fara för liv och hälsa. Det tog ett par veckor innan sanering gjordes. Och efter en kort tid upptäckte personalen kackerlackor igen. Nu hoppas personalen på en ny sanering men under tiden måste de duscha vårdtagaren i badrummet där det finns kackerlackor. 

– Vi tycker att det borde ha sanerats innan vi gick dit, det var därför jag lade skyddsstopp. Vi hade som förslag att utföra duschen på annat ställe men det gick inte, säger Anne Axelsson.

Personalen har fått skyddskläder och lämnar sina jackor och väskor i bilen, men det psykiska obehaget är stort.

– Det var det vi tryckte på. Men det tog varken arbetsgivaren eller Arbetsmiljöverket så allvarligt på. Många mår jättedåligt av det här. Man börjar grina och får panik när man får den brukaren på sitt schema.

Lillemor Stridh är regionalt skyddsombud i Stockholm och har stött på vägglöss flera gånger. Både hon och Anne Axelsson tycker att det borde finnas föreskrifter eller riktlinjer om vad som gäller för personalens del. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smitta nämns inte skadedjur, berättar myndighetens expert Jenny Persson Blom. Däremot gäller föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att arbetsgivaren måste göra en riskbedömning och se till att ha rätt kompetens att bedöma riskerna, exempelvis i samarbete med Anticimex eller företagshälsan. 

– Det är viktigt att arbetstagaren får rätt information från experter. Man ska få veta var riskerna finns och hur man skyddar sig, säger Jenny Persson Blom. 

–  Det kan också finnas aspekten att det är obehagligt att jobba med det här, då har vi föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, det måste också in i riskbedömningen hur personalen upplever det.

Men ska man behöva jobba i miljön?

– Syftet med arbetsmiljölagen är att förhindra ohälsa och olycksfall och det är ju en ohälsa om man blir biten av vägglöss i sitt arbete, men vi detaljreglerar inte varje risk. Det är arbetsgivarens roll att riskbedöma och vidta åtgärder så det inte sker.

Johan Lindh, parasitolog, och Thomas Westman, skadedjursexpert på Anticimex, säger att risken är väldigt liten att få med sig vägglöss eller kackerlackor hem från en vårdtagare. Däremot finns risk att bli biten om man måste övernatta hos någon som har vägglöss.

– Skadedjur skapar mer oro än de förtjänar. Det är väldigt laddade ord, säger Johan Lindh.

Även skabb, som är en hudparasit och inte ett skadedjur, ökar och är vanligt hos äldre personer, som kan smitta vårdpersonal och deras familjer. 

– Skabb är bland det värsta för det kliar något fruktansvärt, är svårt att hitta och bli av med och medicineringen är jobbig och torkar ut huden, säger Johan Lindh.