Hemtjänsten lär sig släcka bränder

Ett, två, tre, fyra… Linda Lönnsjö gör snabba hjärtkompressioner på plastdockan som ligger livlös på kontorsgolvet. Hon gör en paus och Susanne Widlund blåser in luft i plastdockans mun. Defibrillatorn ger ifrån sig ett pip, ”rör inte patienten, analys pågår” säger den med sin datorröst. En elchock ges från maskin­en till dockans bröst innan arbetskamraternas hårda arbete med hjärt- och lungräddningen fortsätter. Det är allvarlig stämning inne på det lilla kontoret på Falkenbergs räddningsstation. Det känns som att tiden står stilla och minuterna sniglar sig fram medan de båda undersköterskorna jobbar under högtryck. Men snart avbryts övningen och arbetskamraterna pustar ut för stunden. 

– Vi har gjort det här tillsammans på riktigt en gång, fast då hade vi ingen defibrillator, säger Susanne Widlund när de båda får beröm för sin insats.

Susanne Widlund har arbetat inom hemtjänsten i 30 år. I  dag arbetar hon i trygghetsteamet i Falkenberg, som under nätterna åker på trygghetslarm från äldre i området. Men nu är hon också en av det 60-tal undersköterskor i Falkenberg och Varberg som utbildas att kunna vara de första personerna på plats vid ett SOS-larm. 

Genom att natthemtjänsten har en komradio och GPS-sändare i sin bil kan personalen på SOS-larm se var de befinner sig. Om hemtjänstbilen är i närheten av olyckan kan den komma att skickas till platsen. Där ska undersköterskorna kunna göra grundläggande insatser i väntan på att räddningstjänsten hinner dit. Fredrik Åkesson är verksamhetschef för Räddningstjänsten Väst och han menar att det handlar om att utnyttja de resurser som redan finns. 

– Minuterna från att en olycka sker är avgörande för hur utgången blir. Om händelseförloppet kan brytas tidigt är det oerhört värdefullt. Och eftersom natthemtjänsten redan är ute på vägarna kan de snabbt vara på plats. De är våra ögon och öron och en viktig resurs för oss.

”Det kommer nog att kännas pirrigt i början. Men vi är ju alltid två som kan stötta varandra.”

På frågan hur undersköterskorna i natthemtjänsten ska hinna med sitt ordinarie arbete hos de äldre nu när de även ska åka på SOS-larm, svarar Fredrik Åkesson:

– SOS-larmen kommer att bli en liten del av deras arbetsuppgifter. Natthemtjänsten kommer inte att åka på ett SOS-larm varje natt, utan det blir mer sällan. 

Undersköterskorna utbildas för att kunna agera vid exempelvis en trafikolycka, en brand eller ett hjärtstopp. Men än så länge har inte Susanne Widlund blivit larmad till ett SOS-larm. 

– Det kommer nog att kännas pirrigt i början. Men vi är ju alltid två som kan stötta varandra. Och övningarna gör att vi kommer att vara tryggare i skarpt läge. 

En stund senare är Susanne Widlund i full fart med att släcka en bilbrand med en pulverbrandsläckare. En bil har kört av vägen och en person sitter skadad i framsätet. När hon släckt branden hoppar Susanne Widlund in i baksätet och håller övningsdockans nacke stilla medan kollegan Linda Lönnsjö talar lugnande till den olycksdrabbade. Snart kommer brandbilen och arbetsledare Jonas Holmström hoppar ut ur fordonet. Undersköterskorna har fullföljt sitt uppdrag. Men är det inte farligt att låta undersköterskor utan skyddsutrustning släcka bilbränder, vad händer om bilen exploderar? 

– Att bilar exploderar händer mest på amerikansk film. Men det är klart att det finns en risk och de ska inte göra mer än vad de klarar av. Vi vill inte ha fler skadade, utan säkerheten för dem går först, säger Jonas Holmström. 

I mars var projektet pausat av arbetsgivaren eftersom Kommunal ville förhandla om löner och vad som ska ingå i titeln undersköterska. Det innebar att undersköterskorna inte åkte ut på SOS-larm under den tiden. Från april är de återigen redo att rycka ut. Förhandlingarna landade i ett lönepåslag på 400 kronor och en ny titel.

– Titeln kommer att vara undersköterska/trygghetsteam. Man har lagt till ”trygghetsteam” eftersom det är ett uppdrag de utför som gör att de har utökad yrkeskompetens, säger Lena Johansson, ordförande för Kommunal i Varberg.