Lenita Granlund: ”Strejkviljan är hög”

Kravet på att undersköterskorna ska få 1061 kronor mer tycker hon är värt att strejka för.

– Strejkvilja är alltid hög när man har viktiga frågor att förhandla om, här är särskilt viktigt att vi får till den här satsningen, säger Lenita Granlund.

När Kommunal i dag lämnar över avtalskraven till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill facket ha löneökningar på 661 kronor samt 400 kronor extra till undersköterskor. Kravet utgår från industrins krav på 2,8 procent och är enligt Lenita Granlund väl avvägt:

– Det krävs att IF Metall och GS-facken stöttar oss i den här satsningen. För att vi ska få mer än märket så måste de som normerar acceptera att vi tar ut mer till de grupperna som vi pekat ut. Medlingsinstitutet har tidigare sagt att är man överens om att någon grupp ska få mer så är det möjligt och nu ser vi att vi har den möjligheten.

LÄS OCKSÅ: ”Yes!” – kravet väcker jubel på vårdgolvet

I slutet av förra veckan krävde Byggnads och de andra facken i 6F löneökningar med 3,2 procent.

– Vi har ju 80 procent kvinnor, de andra är mansdominerade förbund. Vi väljer att fokusera på värdediskriminering och det som jämnar ut löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade grupper. Vi väljer ut undersköterskor som är en stor grupp och det kommer ge effekter om vi får igenom våra krav.

Lenita Granlund konstaterar att tidigare låglönesatsningar inte jämnat ut skillnaderna mellan kvinnor och män.

– Vi vill göra något annat och få ut mer än märket.

Kommunals senaste avtal har inneburit att facket fått ”sälja bort ”andra delar i avtalet för att få igenom löneökningarna. Lenita Granlund tror dock att det här upplägget ska sätta stopp för det:

– Vi tror att det finns en bredare acceptans för att lyfta vissa grupper, att peka ut en grupp och att det finns ett skäl till att göra det, i det här fallet finns det flera. Värdediskriminering är ett viktigt skäl, det andra stora skälet är att viktigt för alla att ha en god välfärd, det är brist på undersköterskor och den kommer att bli ännu större. Man behöver bättre villkor för att locka fler.

LÄS OCKSÅ: Vilka berörs av kravet?

Hon är inte beredd på att rucka på kravet extrasatsningen ska gälla samtliga undersköterskor.

– Det gäller att alla undersköterskor höjs, det är viktigt att höja bottenplattan. Det händer inget om man duttar lite, säger Lenita Granlund.

Samtidigt kräver Kommunal att det centrala avtalet ska ha tydligare skrivningar om den lokala lönebildningen. Detta utifrån det lönepolitiska beslut som togs på Kommunals kongress. Bland annat ska yrkeserfarenhet ge högre lön. Kravet är att det ska siffersättas redan i det centrala avtalet.

– Vi vill ha bättre inflytande genom lokala överenskommelser.

Krav ställs också på att den som byter arbetsgivare ska lönesättas utifrån sin tidigare yrkeserfarenhet. Facket vill också ha en central bilaga för yrkesutveckling, ett ramavtal.

– Våra medlemmar får ju sällan utväxling i lön när man utvecklas, och det gör man de facto ganska mycket. Men det syns aldrig i lönekuvertet. Man måste få till ett system som stimulerar yrkesutvecklingen och att man med det får en löneutveckling.

Lenita Granlund ser det som ett komplement till undersköterskesatsningen som ska ge löneutvecklingen en skjuts.

Facket vill även ha en tidsplan för när heltid ska vara norm.

– Det måste finnas en bortre parentes.

LÄS OCKSÅ: SKL försvarar sifferlösa avtal

Lenita Granlund betonar behovet av lokal anpassning. Att hänsyn tas till bemanningen, arbetstidsförläggningen med delade turer, helgtjänstgöring och långa arbetspass.

– Man måste bygga en organisation och arbeta med arbetsmiljöfrågorna. Att införa heltid får inte innebära sämre arbetsmiljö som leder till ökad ohälsa. Arbetstidsfrågorna är centrala, de är viktiga utifrån en ohälsoaspekt.

Samtidigt ska visstidsanställningarna ses över. Liksom i förra avtalsrörelsen kräver Kommunal att anställning ska bli fast efter 721 dagar som visstidsanställd. Detta oavsett om man gått på vikariat eller allmän visstidsanställning.

Bland många kommunalare som har jour finns ett missnöje med Bilaga J som reglerar tjänstgöringen.

– Vi vill ha en ny bilaga, den här infördes på 90-talet. Verkligheten ser inte likadan ut. I vissa fall maxar man användandet av jour, man måste organisera upp det här på ett bättre sätt, lokalt måste man vara på för att det ska vara vaken natt.

Fotnot: Undersköterskorna på bilden heter Maria Fors och Kristina Helispää Bouaoud, du kan läsa mer om vad de tycker om avtalskraven här.