Bussförare får problem med synen

Forskare vid högskolan i Gävle har undersökt hälsan bland yrkesförare. Cirka 200 personer som jobbar med att köra buss, taxi eller lastbil fick svara på frågor om sin hälsa.

Det mest anmärkningsvärda resultatet är synbesvären, anser Hans Richter och Leah Emegwa Okenwa, forskarna som gjort studien. Men det handlar inte om dålig synskärpa:

– Man ser bra, men det kräver större ansträngning. Det märker man kanske inte, säger Leah Emegwa Okenwa, projektledare för studien.

Åtta av tio tyckte att jobbet var krävande för synen. Uppemot 20 procent hade haft problem som dimsyn eller dubbelseende, något som kan hända vid höga synkrav och när man måste anstränga synen mycket.

– Har man översträngt synen kan man ha symtom på suddigt avståndsseende någon dag eller så, men det försvinner. Men de här personerna har ofta eller väldigt ofta suddigt seende på avstånd, säger Hans Richter.

Han påpekar att hela arbetssituationen har betydelse:

– Har man dålig synskärpa och bara ska semesterköra, då händer inte så mycket. Men de här jobbar ju under tidspress, de är uttröttade helt enkelt, och då blir allt mycket värre.

Man får också lätt ont i nacke och axlar av att anstränga synen.

­– När man har höga synkrav så styr ögat kroppen och aktiverar muskler i nacke skuldra, det sker omedvetet. När det sker länge så uppstår symtom som trötthet och smärta i nacke-skuldra, säger Hans Richter.

– Det kan vara bra att satsa på en ordentlig synundersökning och bra glasögon, så kan man minska huvudvärk och muskelbesvär, säger Leah Emegwa Okenwa.

Enligt lagen måste man testa synen vart femte år för att få behålla busskörkortet. Men det vore bättre att testa synen oftare. Arbetsgivarna skulle vinna på att bekosta täta syntester och bra glasögon till de anställda, anser forskarna.

– Det kostar pengar, men man får tillbaka det. För arbetsgivaren ger det mer effektivitet och mindre sjukfrånvaro. För den anställde betyder det mer livskvalitet och ökad säkerhet, säger Hans Richter.

Forskarna vill nu gärna gå vidare med en ny studie. Planen är att studera en grupp yrkesförare och se hur de mår, därefter se till att alla får så bra korrigerad syn som möjligt, och till slut mäta hur mycket besvären med syn och muskelvärk har minskat.

I studien finns också andra resultat som är värda att uppmärksamma, anser Leah Emegwa Okenwa.

Ett är att så många förare var överviktiga eller feta – ungefär 70 procent, mot 50 procent av hela befolkningen. Ett annat är att de som var fysiskt aktiva minst en gång i veckan hade bättre livskvalitet. Tillsammans visar detta att det behövs satsningar på hälsa i arbetslivet.

– Det krävs ett helhetsperspektiv som omfattar kost, motion och att ge en förståelse för hur arbetsvillkoren påverkar hälsan. Till exempel stillasittandet, säger Leah Emegwa Okenwa.

En sak som förvånar är att förare födda utanför Europa skattade sin hälsa som bättre än förare födda i Europa. Varför vet man inte riktigt.

– Det är överraskande, och det krävs ytterligare studier för att ta reda på varför, säger Leah Emegwa Okenwa, projektledare för studien.

En möjlig orsak är att personer födda utanför Europa kan ha utvecklat bättre strategier för att hantera jobb med dåliga fysiska och psykosociala villkor. Det kan också vara så att gruppen har så mycket svårare på arbetsmarknaden, att många är väldigt nöjda med att överhuvudtaget ha ett jobb.

Både Hans Richter och Leah Emegwa Okenwa tycker att det behövs mer forskning om yrkesförare.

– För mig är förarna en mycket viktig grupp. De hjälper oss att klara vårt dagliga liv, så vi borde ägna uppmärksamhet åt deras hälsa, säger Leah Emegwa Okenwa.