Lu återvänder hem efter många år i arbetsläger, men hemkomsten blir inte som han föreställt sig. Hans fru har tappat minnet och känner inte igen honom, och det visar sig att hans dotter var den som förrådde honom vid en tidigare rymning.
Lu försöker få sin fru att minnas honom, och lappa ihop relationen mellan mor och dotter. Daoming Chen spelar mycket återhållsamt maken som kastas mellan kärlek och sorg, hopp och förtvivlan – en lysande skådespelarprestation.
Det är en fin och gripande film. Ändå kan jag inte låta bli att tänka att filmen hade varit bättre utan fruns spektakulära minnesförlust. Det är säkert svårt nog för man och hustru att fortsätta ett liv tillsammans efter så många år, även om de minns varandra och kärleken finns kvar. Den historien hade varit lättare att leva sig i, mer allmängiltig och därmed intressantare.