En spirande förälskelse mellan två väldigt olika män skildras ur ett annorlunda perspektiv: Berättarjaget är den ena mannens hippocampus, den del av hjärnan som skapar nya minnen. Hippocampus måste samarbeta med de andra delarna av hjärnan, som inte alls är överens om att en kärleksaffär är en bra idé.
Ibland går samarbetet bra, men det händer att de surar ihop på varandra – då är amgydala en störig typ som skickar onödiga paniksignaler, och kortex en trist arbetsnarkoman med uppblåst självbild.
Den här boken är mer ett tankeexperiment än en roman. En enskild del av hjärnan har trots allt inte personlighet nog för att bli en engagerande romanhjälte. Men för alla som någon gång känt hjärnans olika delar bråka med varandra är det ganska underhållande läsning.
