Så fuskas det inom privat hemtjänst

KA:s avslöjande om polistillslaget mot ett av Södertäljes största hemtjänstföretag, Jome Omvårdnad, hösten 2013 fick stor uppmärksamhet. Det misstänkta brottsupplägget var avancerat och omfattande och förundersökningen mot ett 30-tal personer pågår fortfarande.

Södertälje är unikt på grund av omfattningen – men fusk förekommer i fler kommuner. Som KA berättade för några veckor sedan utreder Norrtälje kommun misstankar om bedrägerier hos ett av Sveriges största företag inom äldreomsorg, Attendo. I början av hösten sade Svalövs kommun upp avtalet med ett hemtjänstföretag och gjorde en polisanmälan om bedrägeri. I början på november polisanmälde Bodens kommun ett hemtjänstföretag. Det handlar i samtliga fall om att man fått betalt för insatser som inte har utförts.

Men det finns fler sätt att fuska på. En källa har berättat för KA att personer med vårdutbildning har lånat ut sitt CV till hemtjänstföretag i Södertälje mot pengar, utan att ha jobbat där. På så sätt såg det ut som att man nådde upp till kommunens krav på personalens utbildning.

Som KA berättar i reportaget om papperslösa Moira förekommer det att papperslösa jobbar svart på andra personers personnummer inom Stockholms hemtjänst.

– Sådant önskar jag verkligen att vi kunde få kännedom om, att använda svart arbetskraft är verkligen fusk, säger Raili Karlsson, avdelningschef på Stockholms äldreförvaltning.

Sedan 2011 har Stockholm hävt avtalet med runt 20 företag och gjort en polisanmälan. Men Raili Karlsson säger att det inte alltid handlar om fusk när fakturorna inte stämmer med den utförda tiden.

– Det kan också handla om okunskap. Vi hade ett fall där en anhöriganställd hade rapporterat tid trots att brukaren var utomlands, men då gjorde vår juridiska avdelning bedömningen att det inte var säkert att utföraren visste om det. De fick en varning, säger Raili Karlsson.

Greger Lilliebladh jobbar med kontroll av hemtjänstföretag i Södertälje kommun. Efter att bedrägerierna där uppdagades har han anlitats av Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att föreläsa om vad som hände i Södertälje och hur man ska utforma avtalen för att minimera riskerna.

– Jag har varit ute och föreläst för 60-70 kommuner sammanlagt, och vissa har även hört av sig till mig. Det finns inte en enda kommun som säger att de inte har haft problem eller att det inte skulle kunna hända. Det som är skillnaden är omfattningen, säger Greger Lilliebladh.

Greger Bengtsson är handläggare för LOV på SKL och den som anlitat Greger Lilliebladh från Södertälje.

– Det som hände i Södertälje kan hända också i andra kommuner. Verksamheter som det är mycket pengar i riskerar att locka till sig mindre nogräknade personer. Södertälje har varit duktiga i sitt sätt att hantera det här. Det har funnits ett enormt intresse och många kommuner har lärt sig och fått upp ögonen, säger Greger Bengtsson.

Flera kommuner har efter det som har hänt i Södertälje skärpt sina förfrågningsunderlag så att det ska bli svårare att fuska.

Greger Lilliebladh i Södertälje säger att det finns två sätt att se på problemet. Vissa kommuner har som rutin att alltid polisanmäla misstänkt fusk, andra är mer försiktiga och försöker hitta förklaringar.

– Många kommuner tänker att ”de vill nog egentligen väl” och företagen betalar på sin höjd tillbaka det som de fått utbetalt för mycket. Systemet bygger på någon form av ärlighet och att alla vill väl, säger Greger Lilliebladh.