1. Vad är cellprovtagning?

Vid cellprovtagning tas ett prov från livmodertappen som kan visa om man har cellförändringar. Cellförändringar ger inga symtom utan kan bara upptäckas genom provtagning. Att upptäcka och behandla cellförändringar i tid är ett väldigt effektivt sätt att förebygga livmoderhalscancer.

2. Är cellförändringar samma sak som cancer?

Cellförändringar innebär mycket sällan att man har cancer. Däremot kan cellförändringar ibland utvecklas till cancer om de inte behandlas. Detta tar lång tid, ofta tio till femton år, och går man på regelbundna kontroller har man goda chanser att upptäcka förändringar i tid.

3. Hur får jag tid?

I Sverige använder man sig av ett screeningprogram för att få kvinnor att ta cellprover. Det innebär att man inte behöver boka tid själv. I stället skickas kallelser ut var tredje år till alla kvinnor mellan 23 och 50 års ålder och var femte år till kvinnor mellan 50 och 60 års ålder.

4. Jag missade att gå när min kallelse kom. Hur får jag en ny?

Ring växeln på ditt närmsta sjukhus. De kan hjälpa dig att kontakta screeningverksamheten i ditt landsting där du kan få en ny kallelse. Samma sak gäller om du har skyddad identitet och därför inte fått någon kallelse skickad hem till dig.

5. Hur vanligt är livmoderhalscancer?

I Sverige får cirka 450 kvinnor livmoderhalscancer varje år. Ungefär 7 av 10 blir friska. Pär Sparén, professor vid Karolinska Institutet, har forskat mycket om sjukdomen. Han berättar att antalet fall mer än halverats sedan screeningprogrammet infördes för snart 40 år sedan.
– Dessutom har kvinnor som deltar i screeningen större chans än andra att överleva om de skulle få livmoderhalscancer. 90 procent av dem blir friska igen.

6. Jag har fått veta att jag har cellförändringar. Vad händer nu?

Cellförändringarna tas bort, eller följs över tid. Ofta läker de ut av sig själva. Vad man väljer att göra beror på ålder och typ av cellförändringar. Att någon gång ha haft cellförändringar är vanligt.
– Vissa kan bli oroliga, men man har egentligen inte så stor anledning att bli det. Det viktiga är att förändringarna följs upp och behandlas om det behövs, och att man fortsätter att gå på kontroller, säger Pär Sparén.

Källa: 1177/Vårdguiden
Cancer i siffror 2013 (Cancerfonden och Socialtyrelsen)