My är intelligent, men får ofta raseriutbrott och har det svårt i förskolan. Samhället sviker – inte ens när hon får diagnosen adhd får hon det stöd hon behöver. Istället skuldbeläggs föräldrarna.
Berättelsen är fiktiv, men bygger på självupplevda händelser. Boken är bra läsning för den som vill förstå hur det kan vara att ha ett barn med adhd. Som roman fungerar den däremot inte riktigt.
