Antalet personer som går inriktningen trädgård på gymnasiets naturbruksprogram har sjunkit kraftigt de senaste åren. År 2013 var det 52 elever som gick årskurs två i hela landet, jämfört med 135 stycken fem år tidigare. Detta oroar Kommunals Anja Westberg och Göran Andersson, vice ordförande i branschorganisationen Trädgårdsanläggarna. Båda sitter i TCYK (Trädgårdsnäringens centrala yrkeskommitté).

Varför väljer så få ungdomar trädgård?

– Vi har försökt ta reda på det och vi försöker med alla medel hitta elever. Naturbruksskolor marknadsför sig mycket med djur och landet men vi trädgårdsanläggare jobbar i staden. De som är intresserade av blommor väljer nog florist i stället, säger Göran Andersson.

Intresset för trädgård kommer ofta senare i livet, enligt flera i branschen som KA talat med. Det blir tydligt när man tittar på hur många som läser trädgård på Yrkesvux (läs mer på sid 37). I oktober 2012 undersökte Göran detta och fann att de var 229 personer, alltså betydligt fler än antalet trädgårds-elever i gymnasiet.

Men det kan vara svårt för dem som vill byta karriär att utbilda sig inom trädgård. Yrkesvux vänder sig främst till personer som saknar gymnasieutbildning. Även YH, Yrkeshögskolan, har trädgårdsutbildning, men bara på ett fåtal orter och de kräver att man gått trädgård på gymnasiet eller har yrkeserfarenhet.

– Vi skulle vilja att det fanns en utbildning där du kan läsa in baskunskaperna. Jag tror att det skulle locka väldigt många äldre som är trötta på att sitta bakom datorn och vill byta jobb. Efter promenader är trädgård svenskens största hobby. Folk mår bra av att odla och pilla i jorden, säger Anja Westberg, ombudsman på Kommunal och ordförande i TCYK.

Enligt Göran Andersson behöver trädgårdsbranschen 2 500 nya personer varje år, en grov uppskattning som branschorganisationerna gjort, på grund av pensionsavgångar. I dag utbildas runt 500 årligen. Då räknas även högskoleutbildade. Störst är behovet inom odling och trädgårdsskötsel – till exempel av kyrkogårdar, parker och bostadsområden – alltså yrkesgrupper som Kommunal organiserar. Arbetsgivarna måste anställa många som saknar utbildning, säger Göran Andersson.

– Det kommer in fler outbild­ade i branschen än utbildade för vi måste ta dem vi får fatt i. Konsekvensen blir att det ser bedrövligt ut i vissa parker och bostadsmiljöer.

Arbetsförmedlingen har sett behovet av arbetskraft i de gröna näringarna och har just upphandlat yrkesutbildningar inom bland annat trädgårdsodling och skötsel av utemiljöer. Dessa utbildningar vänder sig till arbetslösa och särskilt till nyanlända invandrare. Kommunals Anja Westberg och trädgårdsbranschens företrädare är mycket positiva till Arbetsförmedlingens satsning eftersom de har jobbat för att få fler grundutbildningar.

Enligt Anja Westberg är det lätt att få jobb för dem som utbildar sig.

Men många får bara säsongsjobb?

– Ja, det är problemet. Vi bor ju i ett land där det är svårt att odla på vintern. Inom anläggning försöker arbetsgivarna hitta annat arbete på vintern, som snöröjning. Och är det mild vinter kan man jobba längre.

Gunilla Nordberg är ordförande i Gröna näringens riksorganisation inom LRF. Hon säger att inom odling lyckas man fylla arbetsplatserna tack vare invandrad arbetskraft. Plantskol-orna behöver främst utbildad personal som kan ha arbetsled-ande funktion.