Regeringen har genomfört skattesänkningar på 136 miljarder kronor sedan 2006, om man räknar bort de skattehöjningar som gjorts. 85 miljarder är sänkt inkomstskatt för dem som jobbar. Frågan är hur det har påverkat välfärden, något som orsakat politisk strid i valrörelsen.  

– Självklart är det så att skatte­sänkningarna har lett till mindre resurser, säger Kristina Mårtensson, samhällspolitisk chef på Kommunal.

Hon hävdar att personalen i äldreomsorgen minskat med 25 000 personer under 2000-talet samtidigt som personer över 65 år ökat med 250 000. Men arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tillsammans med Svenskt Näringsliv menar att välfärden har fått mer resurser, också i förhållande till behoven.

En stor del av pengarna har visserligen gått till löneökningar, men även bortsett från det har det skett en ökning, menar Per-Lennart Börjesson, prognoschef på SKL.

Han håller inte med om att färre får ta hand om fler i dag jämfört med 2005. Tvärtom har det blivit fler arbetade timmar eftersom fler jobbar heltid. Samtidigt har medicinsk teknik minskat behovet av anställda inom till exempel sjukvården.

Kan tekniken verkligen ersätta tusentals färre anställda?

– Det beror på vad det är för verksamhet, men inom sjukvården är det definitivt så att det har skett ett slags strukturomvandling. Platserna har ju också minskat, säger Per-Lennart Börjesson.

En av fem kommunalare som jobbar i äldreomsorgen vill lämna yrket om tre år, enligt en rapport från Kommunal.

I KA har många vittnat om stress och en ohållbar arbetsbelastning.

Är det inte ett tecken på att välfärden är underbemannad?

– Jag kan inte uttala mig om det, säger Per-Lennart Börjesson.

Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson säger att det är mycket svårt att räkna på om resurserna har ökat i förhållande till behoven.

– Ytterst måste man då fråga enskilda individer om hur de upplever vården.

På frågan om regeringens skattesänkningar gröpt ur resurserna till välfärden svarar han dock nej. Bortsett från att a-kassan och sjukförsäkringen har skurits ned.

– Resurstillskottet har inte försämrats de senaste åren.

Regeringen har i stället lånat pengar så att staten har underskott i finanserna. En ökad sysselsättning har gett kommunerna större intäkter, en åtgärd som även S-regeringar tillämpat i lågkonjunktur.

Samtidigt har statsbidragen minskat och det saknas pengar för att klara av välfärden de fem närmsta åren, enligt KI.  

– På lång sikt måste vi antingen höja skatterna eller minska resurserna per bruk­are, säger Jesper Hansson.

Enligt KI krävs det intäkter på totalt 100 miljarder kronor, varav 60 miljarder för att klara av det så kallade överskotts­målet (som innebär att de offentliga finanserna ska gå med en procents överskott).

– Om man slår ut det på dem som arbetar motsvarar det drygt 12 000 kronor per person och år, säger Erik Jonasson, analytiker på KI.

Skattehöjningar på den nivån skulle innebära att skatten är tillbaka på samma nivå som före förra valet 2010. Men det vill varken statsminister Fredrik Reinfeldt eller Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven gå med på.

– Då skulle vi lägga en rejält blöt filt över svensk ekonomi, säger Stefan Löfven till TT.

Skattefakta