Lars Forsberg.

Det är aldrig roligt att tackla arga personer. Men det finns vissa tumregler att tillgå. Lars Forsberg är psykolog, psykoterapeut och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

Att bemöta ilska är svårt, säger han.

– Det naturliga beteendet är att själv bli arg och försvara sig. Men det finns sätt att gå emot det, påverka sig själv och att inte förvärra det hela.

Någonting man ska akta sig för, och som riskerar att förvärra ilskan, är att gå in i försvarsposition.

– Det blir ofta värre om man börjar argumentera med den som är arg. Att säga ”sådär är det inte”, och ”gör så här i stället”.

Det är sådana förklaringar som kan komma långt senare, men inte just när personen är känslomässigt driven av ilska.

Han beskriver ilskan som en väldigt stark känsla som kommer ur en känsla av att man är förfördelad och missförstådd.

– Så på det viset är ilskan en slags kraft för att motverka det och för att kunna försvara sig verbalt.

Man kan inte göra så mycket av den andras ilska, utan snarare minska den lite eller förhindra att den ökar.

– Om man vill reducera ilskan ska man nog visa att man har hört och förstått vad den här människan säger och menar. Inte säga ”jag förstår dig” utan förklara vad det är som man förstår. Till exempel, ”jag förstår att du blev jätteupprörd för att du blev knuffad i vattnet”. Då förstår personen att du ser och hör, säger Lars Forsberg.

Om ilskan avtar något kan det passa bra att lägga fram en lösning på situationen.

– Då kan man säga ”kan vi göra så här? Alternativen ser ut så här.” Formulerar ett alternativ som har en annan inriktning, i stället för att uppehålla dig vid källan till ilskan.