För AnnSophie är bloggen en livlina

Man lägger genast märke till henne där hon står i folkhavet på Folkets Hus i Stockholm och delar ut flyers, inte främst för att hon mäter 190 centimeter i sina högklackade stövlar, utan för att hon utstrålar en blandning av styrka och skörhet.

Det är Hjärnans Dag och AnnSophie Forsell Öhrn företräder Kung Över Livet, föreningen som hon och fyra andra mammor drog i gång för två år sedan.

– Det var en period då min yngsta son mådde väldigt dåligt, berättar AnnSophie. Jag gav mig den på att återge honom värdigheten och göra honom till kung över sitt liv igen.

Där och då planterades ett litet frö, som sedan grott och börj­at växa med väldig kraft.

AnnSophie startade bloggen Meus Ohana, som betyder Min Familj, 2007. Då hade familjen redan levt i diagnosland, som AnnSophie kallar det, i flera år.

– Livet ändrades totalt när först äldsta sonen diagnostiserades med Asperger och ADHD och några år senare lillebror med ADD och sedan Asperger.

AnnSophie kände sig fruktansvärt ensam med alla frågor och sökte svar både via vården och på nätet. Men på den tiden fanns det nästan ingenting om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

AnnSophie eller Mamma Z, som hon kallar sig på bloggen, skriver öppenhjärtigt om hur vardagen med sönerna ser ut och hur hon och hennes familj blir bemötta av skola, vård och samhälle.  Påfrestningarna att klara av vardagen och trots allt ge pojkarna ett bra liv gjorde henne till slut sjuk.

– Jag är sjukskriven på halvtid för utbrändhet och panikångest, berättar AnnSophie. På lasarettet undrar de ibland hur jag orkar arbeta överhuvudtaget, men att gå till jobbet har många gånger varit min räddning – att få komma ifrån.

Mina arbetskamrater är förstående. De låter mig få arbeta de tider som fungerar bäst för mig och familjen.

AnnSophie Forsell Öhrn är öppen om sin situation även på arbetet. Sammanlagt har hon arbetat i vården i över 20 år. Tjänsten som undersköterska på Avesta Lasarett sökte hon 2007.

– Det första jag sa på anställningsintervjun var att jag lever ett lite annorlunda liv och vad det innebär.

– Och, sa hennes blivande chef. Det går att lösa och det finns vikarier.

Så har det också blivit, även efter att chefen slutade och en annan tillträdde. AnnSophie har aldrig känt behov av att vända sig till facket för stöd. Såväl chefen som arbetskollegorna har stöttat och visat medkänsla trots att hon behöver vara borta från jobbet oftare än andra. Att några av dem ibland läser hennes blogg har hon förstått.

– Har du haft det tufft frågar en del och ger mig en kram.

För att livet ska gå ihop arbetar hon och maken Peter omlott. AnnSophie arbetar kvällar och nätter och Peter dagtid.

– Mina arbetskamrater är förstående. De låter mig få arbeta de tider som fungerar bäst för mig och familjen.

Genom bloggen får AnnSophie kontakt och respons från såväl människor som möter barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i sitt arbete som med föräldrar och anhöriga i liknande situation. Tillsammans med andra mammor som fann varandra via facebook startade de föreningen Kung Över Livet. Syftet är att sprida kunskap om barn som deras samt samla in pengar till forskningen om barnhjärnan.

AnnSophie Forsell Öhrn har blivit intervjuad i TV4, sommarpratat i radio och fått träffa hjärnforskare och barnläkare och delat med sig av sitt föräldraperspektiv.

Det är också precis vad hon gör i dag på Hjärnans Dag där kronprinsessan Victoria och 900 deltagare fått upp ögonen för Kung Över Livet.

Det lilla fröet som AnnSophie och de andra mammorna sådde tillsammans för två år sedan har vuxit till en vacker och livskraftig planta. Den 28:e april slår den ut i full blom med galan Kung Över Livet på Södra Teatern i Stockholm med artister som Caroline af Ugglas, Håkan Hemlin, Jan Johansen och komikern Måns Möller med flera. AnnSophie och mammorna planerar för en återkommande gala vartannat år för att öka kunskapen, förståelsen och acceptansen för människor med NPF-diagnoser, för som AnnSophie säger:

– Jag drömmer om att samhället ska anpassas efter våra barn i stället för tvärtom. Vi kan kanske inte lösa allt, men vi kan bidra.