Ett Sverige som faller isär
Det är svårt att inte känna sig upprörd. Av ”ett Sverige som håller ihop” – ett favorituttryck från statsministern har vi fått ett land som faller isär.
Sverige är inte längre unikt, utan ett land med en väldigt stark spridning av inkomstsskillnader och med ett nytt Nordenrekord i fattigdom med den högsta andelen fattiga på 20 år. (Källa: Samak Modell i förändring, landrapport om Sverige).
Regeringen avskaffade redan 2007 förmögenhetsstatisiken, tillsammans med förmögenhetsskatten. Men genom att studera inkomster och skatter har Thomas Picketty, nationalekonom och en av världens ledande välfärdsforskare studerat inkomstklyftor. Hans senaste bok visar att Sverige, tillsammans med USA och Storbritannien, är bland de länder där ojämlikheten ökar snabbast. Han konstaterar att hela västvärlden är på väg mot en fördemokratisk förmögenhetsfördelning, där de rika sammantaget till och med fått större utdelningar än värdet av BNP:s ökningar. Det oroande med denna utveckling är vad fattigdomen gör med människors förmåga och möjligheter – och hur det ger sämre chanser för barnen. Fattigdom är en exempellöst farlig medicin. Men också vad det betyder för demokratin, och maktfördelningen mellan medborgare.
Välbeställda familjer med två högavlönade vuxna behöver inte längre möta samhällsnöden. I deras områden är skolorna bra, antalet privatläkare högt och de betalar i sina villor och bostadsrätter mindre för sitt boende än de i hyresrätt. Allianspartierna vill öka orättvisan med marknadshyror!
Man kan tycka att det är smått komiskt att vandra ner för Londongatan Bond Street, där märkesbutikerna trängs och varje dörr vaktas av en vältränad man med hörsnäckor och tiggarna finns runt hörnet. Men som tidsmarkör är det obehagligt och väldigt tydligt.
USA:s beslut att det är okej med obegränsade partibidrag gör det möjligt att köpa röster för pengar. Även i Sverige har starka lobbygrupper satt in stora resurser för att luckra upp och försvaga sammanhållningen i det offentliga i diskussionen om välfärdsvinster.
Obalansen i samhället måste minska. Några möjliga motvikter är:
- Höj högsta a-kassan till 1 400 kr/ dag.
- Ge fackets medlemmar samma avdragsrätt som arbetsgivarna.
- Prova seriöst de fyra forskarnas förslag till S om sänkt arbetsgivaravgift på heltidsjobb.
Vi lever nu i tiden efter jämlikheten. Mer marknad bara minskar medborgarnas frihet. Endast en starkare ställning för löntagarna och det gemensamma i samhället kan ändra på den olycksaliga utveckling vi nu ser.