Hur har du gått tillväga i din forskning?

– Jag har tittat på hur blivande brandmän lär sig lagarbete. Jag är intresserad av vad människor gör i praktiken och mäter stort värde vid observationer. Jag har därför gjort vad man kallar för en etnografisk undersökning och då använder man många olika sätt för att förstå vad människor gör och hur de tänker om vad de gör. Jag har varit med vid studenters övningar, annan undervisning och deras praktik inom räddningstjänst men också under annan ”fritid”. Dessutom har jag varit mycket intresserad av vad man använder för saker för att lära sig.

Vad har du kommit fram till genom din forskning?

– Det krävs att samarbetet ska fungera både tekniskt, socialt och emotionellt. Lagarbete bygger på gemensamma tolkningsramar för att man tillsammans ska förstå arbetet. Det går inte att ha kollegor som beter sig självsvåldigt eller att andra är överdrivet försiktiga. I tidigare forskning om riskfyllda arbeten har man ofta studerat normer och attityder men jag visar hur man lär sig gemensamma beteenden för att hantera risker. Det är ju rationellt att vara rädd ibland men känslor kan tolkas. Den andra delen berör hur man övar och det är faktiskt något man behöver lära sig. Att förstå övningars förutsättningar.

Varför är det viktigt med lagarbete för brandmän?

– Arbetet är organiserat runt ett lagarbete, arbetet ser ut så. Jag sa tidigare att man behöver gemensamma tolkningsramar av vad man möter i arbetet. Brandmän kommer till olycksplatser och okända situationer som kan vara riskfyllda och det ska de hantera. Därför är det viktigt att man lär sig ett fungerande samarbete. En intressant motsättning är att lagarbetet behöver vara både strukturerat och klara av improvisation.