Samma vecka kommer också fattigdomsfakta från SCB med brant stigande kurvor för andelen ensamstående kvinnor med barn som bara tjänar 60 procent av medianinkomsten, som år 2012 låg på 213 000 kr: 1991 var den ca 12 procent, 2006 uppe i 24 procent och 2012 är gruppen fattiga ensamstående mammor närmare 34 procent! Andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer tredubblades från 10,3 – 30,2 procent. mellan 2004 och 2012. Kan ojämlik fördelning uttryckas tydligare? Här är några orsaker:

1. Ojämlikt fördelade arbetstider: Ungefär hälften av Kommunals medlemmar jobbar deltid, 9 av 10 är kvinnor. Jakten på timmar är ett växande problem när konkurrensutsatt hemtjänst snålar med bemanningen och drar ner arbetstiderna och kommunerna aktivt medverkar till tuffa neddragningar av löner och villkor exempelvis via upphandlingar av städtjänster till reapriser. Då hjälper det inte att kommuner (ca en tredjedel av de alliansstyrda och hälften av de s-styrda) anstränger sig att ge heltid i det de har kontroll över, när villkoren i det privatiserade i samma kommun får vara mycket sämre – och kosta mindre. Under den senaste femårsperioden har antalet visstidsanställda kommunalare ökat med 24 000 till drygt 152 000 personer.

2. Den ojämlika barnomsorgen: Kvinnor med skift och nattjobb får fortfarande inte barnomsorg när de behöver det och kan tvingas tacka nej till jobb.

3. Den otillräckliga omsorgen: 100 000 kommunalare har tvingats gå ner i tid för att omsorgen om anhöriga inte räcker till. Det sänker deras lön – och antalet arbetade timmar, vilket ger ännu lägre skatteintäkter och ännu mindre resurser till omsorgen.

4. Urholkade försäkringar: A-kassa, sjukersättning, bostadsbidrag – ger inte samma inkomsttrygghet som förr vid kris. Beroendet av försörjningsstöd ökar ojämlikheten och svårigheten att komma igen ännu mer.

5. Orättvis skattepolitik: Den som är sjuk, arbetslös eller föräldraledig får 1 165 kr mindre i månaden på en inkomst på 15 000 kr jämfört med den som har samma arbetsinkomst. För pensionären är skillnaden 330 kr.

Att allt fler barn växer upp med en fattig förälder får effekter in i nästa generation. För varken förskolan eller skolan klarar att kompensera och ge barnen de resurser som behövs för att få lika chanser som välbeställda barn. Friskolereformen försämrade kraftigt likvärdigheten. Född fattig förblir oftast fattig. Och det är Sverige 2014.