Flera undersökningar har jämfört miljöeffekterna av att läsa på papper och att läsa digitalt. Resultaten visar att det faktiskt inte är någon större skillnad.

Det kan verka konstigt – en pappersbok kräver ju att man hugger ner träd, tillverkar papper, trycker tunga böcker och fraktar dem i dieseldrivna lastbilar. En e-bok hoppar över alla dessa led och man har den i sin surfplatta med bara några knapptryckningar.

Men det går faktiskt åt en hel del energi för att hämta e-boken och läsa den. Och ju längre tid du läser, desto mer belastas miljön. För en genomsnittlig tidskrift går brytpunkten vid 40 minuter, läser du längre än så är pappersversionen bättre.

Den stora miljöbelastningen vid digital läsning är ändå inte den el som går åt vid läsningen, utan själva tillverkningen av datorer och surfplattor.

Det innebär att om du köper en läsplatta speciellt för att läsa böcker, så måste du använda den flitigt för att ”spara in” den miljöeffekt som uppstod vid tillverkningen: minst 33 böcker enligt en av de undersökningar som gjorts. Tyvärr är det inte säkert att plattan håller så länge.

Men exemplen ovan är beräkningar gjorda efter vissa förutsättningar. Ändras en förutsättning så blir resultatet ett annat. Till exempel har man utgått från böcker och tidskrifter tryckta i Sverige på svenskt papper. Men många trycks utomlands, med större miljöbelastning.

Andra saker som påverkar är om du tar bilen eller cykeln till bokhandeln, och om du lämnar din lästa tidning och kasserade surfplatta till återvinning eller slänger den i soppåsen.

Resonemanget ovan handlar om påverkan på klimatet. Men miljö är fler faktorer än så, och inte heller här är valet självklart.
För att göra datorer och surfplattor behövs metaller. Gruvorna förfular ofta naturen och förgiftar i närområdet. Många metaller som används är sällsynta och riskerar att ta slut, och de är svåra eller omöjliga att återvinna.

Papper kan komma från ett ansvarsfullt skogsbruk, och det kan vara gjort av återvunnet papper – men det kan också hända att vacker och värdefull skog strukit med, i Sverige eller utomlands.

E-boken är bättre när det gäller till exempel övergödning och gifter som påverkar människan. Pappersboken är bättre när det gäller försurning och gifter i sötvatten.

Övergången till digital läsning är alltså inte en lösning på alla miljöproblem – den löser vissa problem men orsakar samtidigt nya.
Den som tycker det låter deppigt kan trösta sig med att läsning hur som helst påverkar miljön relativt lite.

Att köpa och läsa en bok – e-bok eller papper – ger ungefär samma belastning på klimatet som produktion av en liter mjölk. Lika litet belastar man miljön genom att prenumerera på en tidskrift i ett helt år.

Tips att tänka på

Digitalt
Om du ska ha en läsplatta bara för böcker, köp en med svartvit så kallad e-pappersskärm (kallas också e-ink). De drar mycket mindre energi än en surfplatta med färgskärm. Men det är tillverkningen av plattan som belastar miljön mest, så om du redan äger en surfplatta med färgskärm är det troligen bättre att använda den.
Köp en miljömärkt dator/surfplatta. Titta efter märkena TCO, Energy Star, Svanen och EU Ecolabel.
Ladda med miljömärkt el.
Lämna trasiga/gamla apparater till återvinning. Många apparater kan bara återvinnas till liten del, men det som inte kan återvinnas förstörs i alla fall på ett säkrare sätt än om det hamnar i soppåsen.

Papper
Böcker: Låna på bibliotek, köp begagnat, ge eller sälj boken vidare när du läst klart.
Pocket är bättre än hårdpärm, och kan dessutom läggas i tidningsåtervinningen.
Titta efter miljömärkningarna Svanen och FSC.
Tidskrifter och tidningar: l Prenumerera i stället för att köpa lösnummer.  Lämna till återvinning.

Socialt ansvar

Det är inte bara miljön som påverkas av de val man gör som konsument, utan även människors livsvillkor.
De flesta datorer och surfplattor tillverkas i Asien. De som jobbar i fabrikerna har ofta låga löner, långa arbetsdagar och dålig arbetsmiljö. Elektronikföretagen får ofta kritik för att de motarbetar facklig organisering.
Svenska böcker och tidskrifter görs oftare i Sverige, med bättre villkor för de anställda. Den grafiska branschen i hela Norden har nästan undantagslöst kollektivavtal. För trycksaker som görs i andra länder är arbetsvillkoren i många fall sämre.
Läs mer om villkoren för elektronikbranschen på www.fairtradecenter.se.