De privatiserar för att spara pengar

– Annars hade inte motivet att lägga ut assistansen på entreprenad funnits på samma sätt, säger Per Mattsson (M), ordförande i beredningen för vård och omsorg i Skånekommunen Svedala.

Assistenterna får betydligt lägre jourersättning för sovande jour på den privata sidan. Svedala sparar ungefär en miljon kronor om året tack vare den lägre jourersättningen (se länk).

Att de sämre avtalen på den privata sidan banar väg för ökad privatisering håller inte Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund med om.

– De kan ju säga att det handlar om pengar, men det kan ju också vara ett sätt för politiker att slippa ta ansvar för det här området.

Förutom ekonomiska skäl nämner kommunerna även politiska eller ideologiska skäl.

– Politikerna har fattat beslut om att all verksamhet som kan konkurrensutsättas eller upphandlas också ska göra det, säger exempelvis Vaxholms socialchef Ann-Sofie Holmertz.

En av grundbultarna i lagstiftningen kring personlig assistans är att den som beviljas assistansen själv ska få så mycket inflytande som möjligt över vem som utför insatsen. Ända sen reformen kom på 90-talet har kommuner, kooperativ och privata företag sida vid sida erbjudit personer med funktionsnedsättning personlig assistans.

Men i de kommuner som väljer att lägga ut verksamheten på entreprenad finns det kommunala alternativet inte längre kvar att välja på. Ett företag tar över kommunens brukare.

– Den enskilde väljer först och främst personer, inte utförare. Valfriheten i mina ögon är den samma även om assistansen läggs ut på entreprenad, säger Per Mattsson.

I enkäten som 220 av 290 kommuner svarat på, svarar 9 procent, 20 stycken, av dem att assistansen lagts ut helt eller delvis på entreprenad, ytterlig-are 7 kommuner uppger att det finns planer på detta framöver.

Politiskt sett finns ingen skiljelinje, det är ungefär lika många borgerligt styrda kommuner som S-kommuner som valt den här vägen.

Kommunals inställning till fenomenet är i grunden kritisk.

– Jag tycker att brukarna ska ha möjlighet att välja kommunen som assistanssamordnare. Våra medlemmar som har valt att jobba i kommunen vill det, säger Lenita Granlund.

Stora skillnader i jourersättning

Så här mycket skiljer ersättningen för jour mellan en kommunanställd och en privatanställd personlig assistent (avtalet med Vårdföretagarna). OBS avser så kallad sovande jour. Om man under jourpasset utför arbete är ersättningen en annan.

Vid en heltidslön på 21 000 kronor/månad (ca 128 kronor/timme):

8 jourtimmar vardagsnatt
SKL: 661, 50 kronor
Vårdföretagarna: 205,50 kronor

8 jourtimmar helgnatt
SKL: 811 kronor
Vårdföretagarna: 411 kronor

Vid 32 timmars jour på en månad (hälften vardag, hälften helger) ”kostar” SKL-avtalet 1 712 kr mer. Utslaget på ett år 20 544 kronor mer per anställd. En kommun som har 50 anställda assistenter får därmed betala ungefär en miljon kronor mer per år än ett företag med Vårdföretagarnas avtal med lika många anställda och med samma antal jourtimmar.

Så här har vi räknat: I SKL-avtalet betalas halva jourpasset med ”vanlig” lön. I avtalet med Vårdföretagarna betalas hela passet med jourersättning:

SKL: 128 kr x 4= 512 kr + 29,2 % av timlön x 4 (149,50)= 661,50 (vardag)

Vårdföretagarna: 8×25,68 (jourersättning)= 205,50

På helgen förhöjs jourersättningen per timme med 100 procent enligt SKL-avtalet. I Vårdföretagarnas avtal är ersättningen 51,42 kr/timme på helgen.

OBS detta är alltså bara ett räkneexempel. Din exakta ersättning för jourtiden beror på vilken grundlön/månadslön/timlön du har och hur mycket jour du har och hur mycket eller lite du utför arbete under jourpassen.