Att möta den största skammen

Det är i duschen hon ser det. Längs den smala skrynkliga armen syns flera blågula fläckar.
  – Vad är det här?
  Den gamla vrider sitt huvud så att det kommer nära Anettes och ser henne i ögonen.
  – Det vet du nog.
  Vad sa du då?
  – Ja, vad säger man? VAD säger man?
  Anette Malmqvist slår ut med armarna i en hjälplös gest över bordet.
  – Jag sa att nu tar vi en varm dusch, vi tar det lugnt och fint så ska du se att det går bra.

Kamilla Olsson.

Det tar många frågor till för att förstå vad det svaret betyder. Att på det här följer ingen uppståndelse, ingen polisbil, ingen som tar den gamla blåslagna demenssjuka kvinnan under armen och kör därifrån. Att acceptera att det är enda utvägen, att vänta in rätt tillfälle.
  – Övergreppen kan pågå en lång tid innan vi kan agera. Det handlar om att bygga upp ett förtroende i hela familjen, förklarar Kamilla Olsson som är enhetschef för den hemtjänst­enhet vi träffar.
  Vi sitter i hemtjänstens lokaler på ett av Gotlands äldreboenden. Utanför glittrar det iskalla vinterhavet. Kvinnorna runt bordet har jobbat i äldrevården i många år, några i hela sitt yrkesliv. Och visst har de sett. Ofta också berättat. Men det har sällan resulterat i något för den utsatta. Familjens största skam har stannat hos personalen, byggt frustration och skapat maktlöshet.
  – Man vågade inte se. När jag berättade för cheferna rann det bara ut i sanden för de visste inte vad de skulle göra. Men nu finns det en tydlig struktur och ett stöd, berättar Yvonne Bergqvist som är anhörigombud i anhörigstödet.

Det var snart tre år sedan som Gotlands kommun startade Freda-projektet. 2 000 anställda i såväl privat som kommunal vård och omsorg utbildades i att bemöta och hantera våld mot äldre och funktionshindrade. Enhetscheferna utsåg 52 nyckelpersoner och två av dem är Anette Malmqvist och Malin Jansson. De minns att det bubblade i bilen hem från utbildningen.
  – Vi sa: ”Kommer du ihåg den och den som vi var hos?” Vi hade ju sett så mycket men inte vetat vad vi skulle göra av det, säger Malin Jansson.
  Under ledning av den engagerade projektledaren Lisa Lindell har Freda-projektet blivit en förebild för andra kommuner.  En viktig del är att även biståndshandläggarna har utbildats. Det har resulterat i många fler anmälda fall av våld och ansökningarna om god man har ökat. Men Lisa Lindell lyfter framför allt fram hemtjänstpersonalens roll.
  – De nyckelpersoner som har valts ut är fantastiska. Utbildningen ska ge undersköt­erskorna stöd att våga se och agera, men för att börja prata om våld så måste ett förtroende finnas, säger hon.

Yvonne Bergqvist.

Den känsliga första tiden när kränkningen har upptäckts, betyder personalens bemötande allt. Då gäller bara en sak: att sakta men säkert se till att få det gamla paret att gå med på att få mer hjälp, mer tid i hemmet.
  – Vi måste visa att vi är här för att stanna, säger Kamilla Olsson.
Hon träffar sin personal minst varje vecka. Då diskuterar de hur de bäst kan stötta den som är utsatt.
  – Vi försökte hitta stunder när hon var ensam så vi kunde prata. Vi gick dit två och en av oss gav mannen omvårdnad. Då kunde han bli lite snällare när vi gick därifrån, säger Anette Malmqvist.
En morgon i september händer det. Anette ser slaget.
  – Jag kände i magen att det här är fel, det här får inte fortsätta mer. Jag ringde Kamilla och sa snälla vi måste stoppa det här nu.

Efter en kvart är allt i rullning. Kamilla Olsson ringer akuten och förvarnar och Lisa Lindell förbereder plats på ett trygghetsboende. Några dagar innan har kvinnan träffat en läkare i primärvården för att få hjälp med åldersrelaterade smärtor. Det använder Anette och Malin, de säger att hon behöver sjukvård. Mannen ger till slut med sig. Men i bilen vill den gamla damen inte åka. 
  – Den resan var inte rolig. Jag sa direkt att jag måste ha en med mig. Jag körde och Anette satt och pratade hela tiden lugnt om annat, för hon ryckte i dörren, var orolig och ville hem, säger Malin Jansson.
  På akuten ville läkarna inte ta emot kvinnan, men Anette Malmqvist och Malin Jansson gav sig inte. I fem timmar satt de med den gamla på akuten. Övertalade och småpratade.
  I dag lever makarna åtskilda på olika boenden. Lasarettet i Visby lex Maria-anmäldes och har nu ändrat sina rutiner för att ta emot våldsutsatta äldre. Av 180 brukare totalt har Kamilla Olsson och hennes team i dag en handfull nya fall av misstänkta kränkningar. 

Lisa Lindell.

Lisa Lindell säger att vården inte får ducka av rädsla för att göra fel. Det går att hitta ett handlingsutrymme inom det regelverk som finns. Men i bland måste man acceptera en myndig persons fria vilja, hur svårt det än känns.
  – Alla har rätt att leva med någon som utövar våld. De kan tycka att konsekvenserna av att lämna den de lever med är värre än att ta lite däng då och då.

Fotnot: Hemtjänsten uppmanade anhöriga till paret att ansöka om god man för kvinnan som är demenssjuk, men hon hann flytta ut innan de gick vidare med en ansökan.